Aluminium finns nästan överallt: i livsmedel, i deodoranter, i aluminiumfolie, i tandkräm och i vissa vacciner. Det är inte konstigt att många undrar om lättmetallen ansamlas i kroppen och gör oss sjuka. Det korta svaret: I mycket höga mängder skadar aluminium nervsystemet, njurarna och skelettet. I vardagen får de flesta i befolkningen i sig betydligt mindre. Den viktigaste källan är inte deodoranten utan maten. Det som framför allt går att undvika är det aluminium som går över i maten från aluminiumfolie, aluminiumformar och obelagda kastruller.
Här får du veta hur mycket aluminium som är för mycket, vad det tyska Bundesinstitut für Risikobewertung (BfR, Tysklands federala institut för riskbedömning) i dag säger om deodoranter med aluminium, varför en alunsten (deokristall) inte är aluminiumfri, vad som ligger i sambanden med bröstcancer och Alzheimers sjukdom, när aluminiumfolie verkligen är ett problem och vilka spridda påståenden som inte stämmer.
Den här artikeln är del 5 i vår serie ”Hur förgiftar sig människan?”, där vi granskar ett gift i taget. Hittills har publicerats: Kvicksilverförgiftning genom amalgam och fisk, Blyförgiftning och blyledningar, Kadmium i livsmedel och Arsenik i ris. Artikeln ersätter inte ett samtal med läkare. Uppdaterad: november 2026.
Det viktigaste i korthet
- Av aluminiumet i maten tar tarmen upp bara cirka 0,1 procent. Friska njurar utsöndrar större delen igen. En liten del lagras dock under många år i skelett, muskler, lever, njurar och hjärna [1][7].
- Ungdomar och vuxna i Tyskland utnyttjar enbart via livsmedel i genomsnitt ungefär hälften av den veckovis tolerabla mängden [1][3].
- För deodoranter med aluminiumklorhydrat bedömer det tyska BfR sedan 2020 att en hälsorisk är osannolik, även vid daglig användning. Genom huden tar kroppen upp bara cirka 0,002 procent av aluminiumet [4][5].
- Alunsten (deokristall) är i sig ett aluminiumsalt. En ren kristall innehåller, räknat på vikten, cirka 5,7 procent aluminium [22].
- Ett orsakssamband mellan aluminium och bröstcancer eller Alzheimers sjukdom är inte belagt. Studielägel är oenhetligt [1][4].
- Aluminiumfolie och obelagda aluminiumformar bör inte komma i kontakt med sura eller salta rätter. Då går betydligt mer aluminium över i maten [1].
- En studie med 1,2 miljoner barn fann inget samband mellan aluminium från vacciner och 50 kroniska sjukdomar, däribland autism, astma och allergier [13].
- Enligt det tyska Umweltbundesamt (Tysklands federala miljömyndighet) finns det inga ”chemtrails” med aluminium [18].
Vad gör aluminium i kroppen?
Aluminium är det tredje vanligaste grundämnet i jordskorpan. Därför förekommer det naturligt i jord, vatten och växter och alltså i många livsmedel [1]. För kroppen har det ingen känd funktion.
Via tarmen tas bara en mycket liten del upp, enligt en översiktsartikel i Deutsches Ärzteblatt cirka 0,1 procent [7]. Det som når blodet utsöndras till största delen av friska njurar. En liten rest lagras dock, framför allt i skelett och muskler men också i njurar, lever och hjärna, och avges bara mycket långsamt [1]. I blodet är aluminium till största delen bundet till transferrin, det protein som transporterar järn. Via sådana föreningar kan det också passera blod-hjärnbarriären [23].
Vid hög exponering kan aluminium enligt det tyska BfR skada nervsystemet, försämra barns mentala och motoriska utveckling i fosterstadiet samt skada njurar och skelett [1]. Den känsligaste effekten anses vara skador på det nervsystem som är under utveckling [4].
För mycket aluminium i kroppen: symtom och riskgrupper
Någon akut aluminiumförgiftning via livsmedel är inte känd. Den akuta giftigheten är låg [7]. Verkliga förgiftningar känner man till från två situationer:
- Njursjuka och dialyspatienter: När njurarna knappt fungerar längre ansamlas aluminium. Tidigare ledde det hos dialyspatienter till en hjärnsjukdom (dialysencefalopati) med talstörningar, störningar av målinriktade rörelser, krampanfall och till sist demens [7]. Som gräns för toxiska effekter gäller hos dem en koncentration på cirka 50 mikrogram per liter blodplasma [7]. Personer med kronisk njursvikt är därför den viktigaste riskgruppen [1].
- Yrkesexponering: Hos aluminiumsvetsare och inom aluminiumindustrin sågs i långtidsstudier först vid mer än 100 mikrogram aluminium per gram kreatinin i urinen de första förändringarna, som bara gick att mäta i tester, av uppmärksamhet, inlärning och minne. Demens förekom inte. Den som i yrket andas in mycket aluminiumdamm kan dessutom drabbas av dammlunga (aluminos) [7].
För allmänbefolkningen finns inga typiska symtom som visar att man har ”för mycket aluminium i kroppen”. Listor med trötthet, koncentrationssvårigheter eller huvudvärk, som cirkulerar på nätet, är inget belägg för det.
Hur mycket aluminium är för mycket?
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) fastställde 2008 ett tolerabelt veckointag (TWI): 1 milligram aluminium per kilogram kroppsvikt och vecka [6]. För en vuxen på 70 kilogram blir det 70 milligram per vecka. Grunden var djurstudier om utvecklingsstörningar [1]. Expertkommittén för WHO och FAO (JECFA) anser preliminärt 2 milligram per kilogram kroppsvikt och vecka vara tolerabelt [1].
Viktigt för bedömningen: TWI är en säkerhetsgräns med inbyggt avstånd, inte en gräns där man blir sjuk. Den som ibland överskrider den är inte förgiftad. Toxikologiskt oönskat är dock att regelbundet överskrida den under flera år [2].
Hur mycket får vi egentligen i oss? Det tyska BfR uppskattade 2019 för första gången detta för alla källor sammantaget [2][3]:
- Via livsmedel utnyttjar ungdomar och vuxna TWI i genomsnitt till ungefär hälften.
- Barn i åldern 3 till 10 år som äter mycket aluminiumhaltiga livsmedel, och icke ammade spädbarn som får specialnäring (sojabaserad, laktosfri eller hypoallergen), kan redan via maten utnyttja den helt eller överskrida den något.
- Om kosmetika, aluminiumfolie eller obelagda aluminiumformar tillkommer kan riktvärdet överskridas i alla åldersgrupper.
En del av den här beräkningen är numera överspelad: 2019 var det fortfarande oklart hur mycket aluminium från deodoranter som tas upp genom huden. Nyare mätningar, som det tyska BfR bedömde 2020, visar att det är mycket mindre än man antagit (se nästa avsnitt) [1][4]. Uppgifterna om livsmedel, spädbarnsnäring och aluminiumfolie gäller fortfarande.
| Källa | Betydelse | Belägg |
|---|---|---|
| Livsmedel och drycker | Huvudkälla. Vuxna utnyttjar i genomsnitt ungefär hälften av TWI. | [1] |
| Aluminiumfolie, grillformar, obelagda matlådor och kastruller | Jämförelsevis mycket om sura eller salta rätter hettas upp eller förvaras i dem. Går att undvika. | [1] |
| Lutbakverk (Laugengebäck) bakat på aluminiumplåtar | Den tyska livsmedelskontrollen hittar gång på gång mer än 10 mg per kilogram. Tekniskt möjligt att undvika. | [1] |
| Vitmedlande tandkräm, läppstift, solkräm | Kan bidra till den totala mängden. Uppmätt har upp till 4,5 % i tandkräm, upp till cirka 3 % i läppstift och upp till 0,8 % i solkräm. För tandkräm tillåter EU sedan 2026 högst 3,18 %, med övergångstider till 2028. | [1][26] |
| Antiperspiranter (deodoranter med aluminiumsalter) | Mycket litet bidrag, eftersom nästan ingenting tas upp genom huden | [1][4] |
| Spädbarnsnäring | Innehåller i genomsnitt betydligt mer än bröstmjölk, specialnäring ännu mer | [1] |
| Läkemedel (t.ex. aluminiumhaltiga medel mot halsbränna). | Kan bidra till den totala mängden, särskilt vid regelbundet intag | [2][7] |
| Vacciner | 0,125 till 0,82 mg per dos, litet bidrag till den livslånga belastningen | [25] |
| Dricksvatten | Den tyska dricksvattenförordningen (TrinkwV) anger 0,2 mg per liter som indikatorvärde | [19] |
Deodorant med aluminium: är den skadlig?
Aluminiumsalter, oftast aluminiumklorhydrat, finns i antiperspiranter. De förträngar svettkörtlarnas utgångar och bildar med protein en gelpropp som tillfälligt tillsluter svettkanalerna. Rena deodoranter innehåller enligt det tyska BfR inga aluminiumsalter. De hämmar bara de bakterier som orsakar lukten [1]. Ett undantag är deokristaller (se nedan). Roll-on innehåller enligt industrin upp till cirka 30 procent aluminiumklorhydrat, vilket motsvarar högst cirka 7,5 procent aluminium [1].
2014 varnade det tyska BfR fortfarande: Vissa konsumenter skulle redan med en antiperspirant ensam kunna utnyttja hela den veckovis tolerabla mängden. Institutet avrådde därför från att använda sådana deodoranter direkt efter rakning eller på skadad hud [4]. På den tiden saknades dock bra data om hur mycket aluminium som verkligen går genom huden.
Sådana data finns nu. I en studie från 2019 applicerade sex kvinnor, som varje dag våtrakade armhålorna, en antiperspirant med aluminiumklorhydrat. Aluminiumet i den var märkt med en mycket sällsynt form (aluminium-26), så att det gick att skilja från aluminium från maten i kroppen. Resultat: Bara 0,00192 procent av den applicerade mängden nådde in i kroppen. Äldre studier hade gett upp till 0,014 procent. Den äldsta av dem, med bara två personer, hade använt en vattenlösning i stället för en vanlig deodorant, vilket enligt det tyska BfR i stort sett förklarar det högre värdet. Dessa studier har kosmetikindustrin tillhandahållit, och det tyska BfR och SCCS har granskat dem [1][4][5]. Det tyska BfR drog 2020 slutsatsen att antiperspiranter med aluminiumklorhydrat kan användas dagligen och att en hälsorisk enligt dagens kunskap är osannolik. Säkerhetsmarginalen är minst 3000. För ofarliga kosmetiska ingredienser bör den vara minst 100 [4]. 2023 kompletterade det tyska BfR sin bedömning: Även när man betraktar alla aluminiumhaltiga kosmetiska produkter tillsammans och räknar försiktigt förblir säkerhetsmarginalen tillräckligt stor [4]. EU-kommissionens vetenskapliga kommitté för konsumentsäkerhet (SCCS) kom 2024 fram till samma resultat, förutsatt att vissa maxhalter följs [5]. Dessa maxhalter är sedan 2026 EU-lag [26]:
- Antiperspiranter och deodoranter utan drivgas (roll-on, stick, kräm): högst 7,73 procent aluminium
- Sprayer med drivgas: högst 3,24 procent, eftersom fin sprejdimma kan andas in
- Tandkräm: högst 3,18 procent
- Läppstift och andra läppprodukter: högst 14,62 procent
Produkter som inte håller dessa värden får från och med den 1 januari 2027 inte längre släppas ut nya på marknaden och från och med den 1 juli 2028 inte längre säljas [26].
Och efter rakning? De nya bedömningarna från det tyska BfR och SCCS bygger på mätningar under realistiska användningsförhållanden [4]. Den avgörande studien undersökte just den situationen: Deltagarna våtrakade sig dagligen [4]. Den som har känslig hud kan ändå vänta tills små skador har läkt.
Den som helt vill slippa aluminium i deodoranten har lätt att göra det: Aluminiumföreningar måste anges i ingredienslistan [1][24]. En deodorant utan aluminium förhindrar lukt men minskar inte svettmängden. Det klarar bara antiperspiranter.
Alunsten (deokristall): inte aluminiumfri
Deokristaller säljs ofta som ett naturligt alternativ ”utan aluminium”. Det är vilseledande. Kristallen består av alun, oftast kaliumalun (på förpackningen ”Potassium Alum”, mer sällan ”Ammonium Alum”). Kaliumalun är ett aluminiumsalt med formeln KAl(SO₄)₂ · 12 H₂O [22]. Räknar man efter består en ren kristall till cirka 5,7 procent av sin vikt av aluminium. Det ligger i samma storleksordning som hos klassiska antiperspiranter, som enligt industrin innehåller upp till cirka 7,5 procent aluminium [1][22].
Farligare än en vanlig antiperspirant är en alunsten därmed inte nödvändigtvis. De gynnsamma mätdata som det tyska BfR och SCCS har om upptag genom huden gäller dock aluminiumklorhydrat [4]. För alun finns inga jämförbara mätningar av upptag genom huden. Den som vill undvika aluminium bör alltså inte välja kristallen utan en deodorant vars ingredienslista varken innehåller ”Aluminum” (till exempel Aluminum Chlorohydrate) eller ”Alumina” eller ”Alum”.
Ger aluminium i deodoranten bröstcancer?
Oron kommer bland annat av att man i bröstvävnad och bröstkörtelvätska hos patienter delvis har uppmätt mer aluminium än hos friska kvinnor [1].
Den mest kända studien kommer från Innsbruck i Österrike (2017). Den jämförde 209 kvinnor med bröstcancer med 209 friska kvinnor. De som enligt egna uppgifter hade använt armhålskosmetik hade högre risk. Tydligast var det hos kvinnor som redan före 30 års ålder hade använt armhålskosmetik flera gånger om dagen. Här var osäkerheten dock stor (oddskvot 3,88, konfidensintervall 1,03 till 14,66). I de sjukas bröstvävnad fanns i genomsnitt mer aluminium. Deodorantanvändningen byggde dock på minnet, som kan vara snedvridet hos sjuka [11]. Om aluminium är orsaken kan en sådan studie inte visa.
En översiktsartikel från 2023 fann sex studier om deodorantanvändning och bröstcancer med motstridiga resultat. Även de 13 studierna om aluminiumhalten i bröstvävnad gav ingen enhetlig bild. Många tog inte hänsyn till kända riskfaktorer för bröstcancer eller skilde inte mellan deodorant och antiperspirant [12].
Det tyska BfR sammanfattar: Ett orsakssamband är inte belagt. I studier på möss uppstod inga tumörer ens vid höga doser. Att tumörvävnad innehåller mer aluminium kan också vara en följd av sjukdomen snarare än orsaken, eftersom även andra metaller som järn, krom och nickel var förhöjda där [1]. Enligt dagens kunskap är bröstcancer orsakad av antiperspiranter osannolik [1][4].
Aluminium och Alzheimers sjukdom: vad ligger i det?
Misstanken är gammal och seglivad. Det här visar data:
- En metaanalys av åtta studier med sammanlagt 10 567 personer fann hos människor med varaktigt hög aluminiumexponering en 71 procent högre risk för Alzheimers sjukdom (oddskvot 1,71) [8].
- I en fransk långtidsstudie över 15 år avtog den mentala förmågan snabbare hos äldre personer som via hela sitt dricksvatten (kran- och flaskvatten) fick i sig minst 0,1 milligram aluminium per dag, och deras risk för demens var högre. Om man i stället bara betraktade aluminiumhalten i kranvattnet på bostadsorten, utan hänsyn till hur mycket som drickits, hängde den inte ihop med demensrisken [9].
- I hjärnan, i blodet och i ryggmärgsvätskan hos alzheimerpatienter uppmättes i flera studier mer aluminium än hos friska [10]. Om det är orsak eller följd av sjukdomen förblir oklart [7].
Observationsstudier som dessa visar samband men inte orsak. Människor med hög aluminiumexponering skiljer sig ofta också på andra punkter, till exempel yrke, bostadsort eller hälsotillstånd. Det tyska BfR anser att ett samband mellan aluminiumintag och Alzheimers sjukdom enligt dagens kunskap är osannolikt, men att en slutgiltig bedömning på grund av de oenhetliga data ännu inte är möjlig [1]. I sin bedömning från 2020 skriver institutet att det saknas ett tillförlitligt dataunderlag för en orsakskoppling [4]. Inte heller hos aluminiumsvetsare med mycket hög exponering förekom demens [7].
För Parkinsons sjukdom eller depression orsakad av aluminium från vardag och kost har vi inte hittat några tillförlitliga belägg.
Aluminiumfolie i ugnen, grillform, kastrull: när går aluminium över i maten?
Aluminium löses upp under inverkan av syra och salt. Därför är dryckesburkar, yoghurtlock och espressokapslar belagda på insidan. Vid obelagd aluminiumfolie, grillformar och matlådor kan aluminium däremot gå över i maten, desto mer ju surare eller saltare den är, ju hetare och ju längre kontakten varar [1]. Ett forskningsprojekt vid det tyska BfR visade: Framför allt vid varmhållning avger obelagda matlådor stora mängder aluminium till maten [1].
För metaller i kontakt med livsmedel finns inget bindande gränsvärde i EU. Europarådet rekommenderar att högst 5 milligram aluminium per kilogram livsmedel går över i maten från sådana föremål [1][21].

Använd grafiken på din webbplats
Du får fritt använda grafiken med källhänvisning och länk. Kopiera koden:
<a href="https://gesundefakten.com/sv/halsa/aluminium-halsa/"><img src="https://gesundefakten.com/wp-content/uploads/2026/11/aluminium-kueche-sv.webp" alt="Infografik: Aluminium i köket" width="1600" height="1000"></a><br>Källa: <a href="https://gesundefakten.com/sv/halsa/aluminium-halsa/">gesundefakten.com</a>| Föremål | Rekommendation | Belägg |
|---|---|---|
| Aluminiumfolie | Inte för sura eller salta livsmedel, till exempel skurna äpplen, tomater, rabarber, saltsill, marinerat kött eller ost. Varken förvara eller värma dem i den. | [1] |
| Aluminiumfolie i ugnen | Olämplig med sura eller salta rätter. Alternativ: bakplåtspapper, ugnsform av glas, keramik eller rostfritt stål. | [1] |
| Aluminiumform vid grillning | Försvarbart, eftersom den hindrar fett från att droppa i glöden och bilda cancerframkallande PAH. Salta och krydda först på slutet. Bättre: återanvändbara formar av rostfritt stål eller keramik. | [1] |
| Obelagda aluminiumkastruller | Koka eller förvara inga sura eller salta rätter som äppelmos, tomatpuré, rabarber eller saltsill i dem. Belagda kastruller kan användas vidare. | [1] |
| Espressobryggare av aluminium | Ofarlig. Ett skyddande skikt bildas. Diska den inte i diskmaskin, eftersom det tar bort skiktet. | [1] |
| Espressokapslar, dryckesburkar | Belagda på insidan, ingen relevant övergång | [1] |
| Obelagda matlådor (kantin, hemlevererad mat) | Hög frigöring vid varmhållning. För barn och äldre som äter så varje dag rekommenderas belagda lådor eller andra material. | [1] |
Aluminium i livsmedel
De flesta bearbetade och färdiga livsmedel innehåller enligt en studie från det tyska BfR i genomsnitt mindre än 5 milligram aluminium per kilogram. Bara få ligger över 20 milligram per kilogram [1]. Mest bidrar hos vuxna i Tyskland [1]:
- Instant-tedrycker (11 procent av intaget från livsmedel)
- blandade råkostsallader (8 procent)
- te (7 procent)
- kakao och chokladprodukter (6 procent)
- flerkornsbröd och flerkornsfrallor (4 procent)
Tillsammans är det bara 36 procent. Resterande 64 procent fördelar sig på många olika livsmedel [1]. Att stryka enstaka ”aluminiumlivsmedel” ger därför lite. Det tyska BfR råder i stället till variation, så att man inte alltid äter samma belastade produkter [1].
Ett specialfall är tyska lutpretzlar (Laugenbrezeln) och annat lutbakverk (Laugengebäck): Doppas degämnena i lut och bakas på aluminiumplåtar löser luten upp aluminium. Det tyska BfR rekommenderade redan 2002 att undvika detta. Den tyska livsmedelskontrollen hittar ändå gång på gång mer än 10 milligram per kilogram [1].
Tillsatser: Sedan 2012 får aluminiumhaltiga tillsatser i EU bara användas i begränsad omfattning [20]. Så är elementärt aluminium (E 173) bara tillåtet för sockerdekorationer på tårtor och finbröd. Andra aluminiumhaltiga tillsatser är fortfarande godkända för vissa ändamål [1].
Spädbarn: Spädbarnsnäring innehåller i genomsnitt betydligt mer aluminium än bröstmjölk, och specialnäring på sojabasis, laktosfri eller hypoallergen näring ännu en gång betydligt mer. Det tyska BfR råder att om möjligt enbart amma spädbarn till sjätte månaden [1]. Specialnäring bör man bara ge om det behövs, och diskutera det med barnläkaren.
Gravida och unga kvinnor: Aluminium lagras länge i kroppen och når det ofödda barnet via moderkakan. Det tyska BfR råder därför unga kvinnor att under längre tid kritiskt överväga undvikbara källor [1].
Aluminium i vacciner
Många icke-levande vacciner, till exempel mot stelkramp, difteri eller kikhosta, innehåller aluminiumhydroxid eller aluminiumfosfat som förstärkare. Utan tillsatsen skulle vaccinskyddet ofta vara svagt eller inte möjligt alls [25].
- Mängd: Europeiska farmakopén tillåter högst 1,25 milligram aluminium per dos. De vacciner som är godkända i Europa innehåller 0,125 till 0,82 milligram [25].
- Som jämförelse: Det tyska Paul-Ehrlich-Institut (PEI) uppskattar den aluminiummängd som under livet ansamlats i kroppen till cirka 35 milligram. Det mesta aluminiumet från en vaccination utsöndras med tiden via njurarna, bara cirka 1 till 2 procent blir kvar i kroppen permanent. 20 vaccinationer med maxmängden 1,25 milligram vardera bidrar enligt institutets beräkning därför bara med cirka 0,5 milligram till den livslånga belastningen [25].
- Biverkningar: Säkerställda är lokala reaktioner. Vid injektionsstället kan kliande knölar (granulom) bildas. I en svensk studie på spädbarn förekom det hos 0,83 procent [25]. De är besvärliga men läker som regel [14][25].
Den hittills största studien om detta kommer från Danmark (2025). Den analyserade data från 1 224 176 barn och utnyttjade att olika vacciner under årens lopp innehöll olika mycket aluminium. Resultat: Barn som under de första två levnadsåren fått mer aluminium via vaccinationer insjuknade inte oftare i någon av de 50 undersökta kroniska sjukdomarna. Det gällde autoimmuna sjukdomar, astma och allergier och utvecklingsstörningar som autism och ADHD [13]. En systematisk översiktsartikel i British Medical Journal (2026) med 59 studier kommer till slutsatsen att data inte stöder något orsakssamband mellan aluminiumhaltiga vacciner och allvarliga eller långvariga hälsokonsekvenser [14].
Mäta aluminium i kroppen och ”leda ut” det
Aluminium mäts i blodserum eller i urin. Det tyska Umweltbundesamt anger som preliminära referensvärden för allmänbefolkningen mindre än 5 mikrogram per liter i serum och mindre än 15 mikrogram per liter i urin. Dessa värden överskrids framför allt av yrkesexponerade [7]. För anställda har den tyska Deutsche Forschungsgemeinschaft fastställt ett biologiskt toleransvärde (BAT) på 50 mikrogram per gram kreatinin i urinen [7]. En mätning är framför allt meningsfull hos personer med svår njursjukdom, särskilt dialyspatienter, och hos yrkesexponerade.
Och att ”leda ut”? För dialyspatienter med aluminiumförgiftning finns medicinska behandlingar. För den vanliga exponeringen från vardag och kost finns ingen avgiftningskur med visad nytta. Ofta nämns kiselrikt mineralvatten. Underlaget är framför allt en liten studie med 15 alzheimerpatienter och deras anhöriga, utan placebo och utan slumpmässig fördelning: Efter tolv veckor med upp till en liter per dag utsöndrade båda grupperna mer aluminium med urinen. Hos 3 av de 15 sjuka förbättrades testvärdena [17]. Författarna själva betecknade resultaten som preliminära. För zeolit, chlorella, koriander eller bentonit som ”aluminiumbindare” saknas belägg hos människor.
Myt-koll: Vad som berättas om aluminium
- ”Via chemtrails besprutas vi med aluminium.” Fel. Enligt det tyska Umweltbundesamt finns inga vetenskapliga belägg för att aluminium eller barium förs ut i atmosfären från flygplan [18]. Att aluminium finns i jord och damm beror på att det är det tredje vanligaste grundämnet i jordskorpan [1].
- ”En alunsten (deokristall) är aluminiumfri.” Fel. Alun är ett aluminiumsalt [22].
- ”Aluminium i deodoranten ger bröstcancer.” Inte belagt. Studierna är motstridiga, och det tyska BfR anser ett samband vara osannolikt [1][12].
- ”Aluminium orsakar Alzheimers sjukdom.” Inte belagt. Det finns samband i observationsstudier men inget bevis för en orsak [1][8].
- ”I hjärnan hos autister finns särskilt mycket aluminium.” Påståendet går framför allt tillbaka på en brittisk studie med hjärnor från bara fem personer med autism, i själva studien utan jämförelsegrupp. Mätvärdena varierade kraftigt [15]. En senare jämförelse från samma laboratorium med 20 kontrollhjärnor fann högre värden i sjukdomsgrupperna [16], men säger inget om huruvida aluminium utlöser autism. Den danska studien med över 1,2 miljoner barn fann inget samband mellan aluminium från vaccinationer och autism [13].
- ”Aluminium och kvicksilver förstärker varandra.” Inte belagt för människor. Vi har inte hittat någon studie på människor om detta, bara laboratorieförsök och översiktsartiklar. Mer om kvicksilver i del 1 av vår serie.
- ”Glyfosat smugglar in aluminium i hjärnan.” En hypotes utan belägg hos människor. Glyfosat behandlar vi i en egen del.
- ”Aluminium gör en deprimerad.” För det har vi inte hittat någon tillförlitlig studie.
- ”Att laga mat i aluminiumkastruller är alltid farligt.” Nej. Belagda kastruller är oproblematiska. Klassiska espressobryggare är visserligen obelagda men bildar ett skyddande skikt vid användning. Diska dem därför inte i diskmaskin. Obelagda kastruller ska bara inte användas till surt och salt [1].
- ”Med kiselvatten eller zeolit leder man ut aluminium.” Inte belagt, se ovan [17].
Så sänker du ditt aluminiumintag
- Aluminiumfolie inte till surt och salt, varken för förvaring eller i ugnen. Använd bakplåtspapper eller ugnsformar [1].
- Vid grillning ta återanvändbara formar av rostfritt stål eller keramik eller salta först på slutet [1].
- Ät varierat, så att ingen enskild belastad källa dominerar [1].
- Vitmedlande tandkräm med aluminiumföreningar (till exempel ”Alumina”) bara då och då [1].
- Amma spädbarn om möjligt, specialnäring bara vid behov [1].
- Medel mot halsbränna med aluminium bara kortvarigt och inte varaktigt utan läkarråd. Vid njursjukdom alltid först utreda med läkare [1][2][7].
- Deodorant: Vid en antiperspirant med aluminium är en hälsorisk enligt dagens kunskap osannolik [4]. Den som ändå vill avstå tittar på ingredienslistan och låter också alunstenar (deokristaller) med alun vara.
Vanliga frågor
Är deodorant med aluminium skadlig?
Enligt dagens kunskap nej. Det tyska BfR bedömer sedan 2020 en hälsorisk från antiperspiranter med aluminiumklorhydrat som osannolik, även vid daglig användning. Genom huden tas bara cirka 0,002 procent av aluminiumet upp [4].
Är en alunsten (deokristall) bättre än en deodorant med aluminium?
Hur märker jag att jag har för mycket aluminium i kroppen?
Som regel märker man det inte alls. Vid den vanliga exponeringen via kost och kosmetika är inga märkbara besvär kända. Förgiftningar känner man till från dialyspatienter och från mycket hög exponering i yrket [7]. Om exponeringen är förhöjd visar bara en mätning i blod eller urin [7]. Den speglar framför allt det aktuella intaget. Hur mycket som lagrats i skelettet visar den bara begränsat.
Får jag använda aluminiumfolie i ugnen?
Ja, men inte med sura eller salta rätter. Syra och salt löser upp aluminium ur folien. För tomaträtter, rätter med rabarber, ost eller marinerat kött är det bättre att ta bakplåtspapper eller en ugnsform [1].
Är aluminiumkastrull farligt?
Belagda kastruller kan du fortsätta använda. I obelagda kastruller bör du inte tillreda eller förvara sura eller salta rätter som äppelmos, tomatsås eller rabarber [1].
Är en espressobryggare av aluminium skadlig?
Nej. Enligt undersökningar från det tyska BfR bildas ett skyddande skikt, och frigöringen stannar under det rekommenderade värdet. Diska den dock inte i diskmaskin [1].
Orsakar aluminium Alzheimers sjukdom?
Det är inte belagt. Vissa observationsstudier finner samband, andra inte. Det tyska BfR anser ett samband vara osannolikt men att en slutgiltig bedömning ännu inte är möjlig [1].
Är vacciner med aluminium farliga?
Slutsats: undvik aluminium där det är lätt, men utan panik
Aluminium är inget ofarligt ämne. I höga doser skadar det nerver, njurar och skelett, och en del lagras under många år. För friska människor är det dock framför allt en fråga om den totala mängden. Den kommer till största delen från maten. Den största undvikbara källan i köket är aluminiumfolie, aluminiumformar och obelagda aluminiumkastruller när de kommer i kontakt med sura eller salta rätter. Vid deodorant med aluminium är en hälsorisk enligt dagens kunskap osannolik, medan alunstenen (deokristallen) däremot inte är något aluminiumfritt alternativ. För bröstcancer, Alzheimers sjukdom och autism orsakade av aluminium finns inga tillförlitliga belägg, och för chemtrails inga alls.
Citeringsförslag: gesundefakten.com (2026): Aluminium i kroppen: Hur farliga är deodorant, aluminiumfolie och co egentligen? https://gesundefakten.com/sv/halsa/aluminium-halsa/
Källor
- Bundesinstitut für Risikobewertung (BfR): Fragen und Antworten zu Aluminium in Lebensmitteln und verbrauchernahen Produkten. FAQ från 20 juli 2020. bfr.bund.de (PDF).
- Bundesinstitut für Risikobewertung (BfR): Reduzierung der Aluminiumaufnahme kann mögliche Gesundheitsrisiken minimieren. Yttrande nr 045/2019 från 18 november 2019. bfr.bund.de (PDF).
- Tietz T, Lenzner A, Kolbaum AE et al.: Aggregated aluminium exposure: risk assessment for the general population. Arch Toxicol 2019;93(12):3503–3521. DOI: 10.1007/s00204-019-02599-z.
- Bundesinstitut für Risikobewertung (BfR): Neue Studien zu aluminiumhaltigen Antitranspirantien: Gesundheitliche Beeinträchtigungen durch Aluminium-Aufnahme über die Haut sind unwahrscheinlich. Uppdaterat yttrande nr 045/2023 från 6 oktober 2023 (ersätter yttrande nr 030/2020 från 20 juli 2020). DOI: 10.17590/20231006-150131-0, bfr.bund.de (PDF).
- Scientific Committee on Consumer Safety (SCCS): Opinion on the safety of aluminium in cosmetic products – Submission IV. SCCS/1662/23, Final Opinion från 27 mars 2024. health.ec.europa.eu (PDF).
- European Food Safety Authority (EFSA), Panel on Food Additives, Flavourings, Processing Aids and Food Contact Materials: Safety of aluminium from dietary intake. EFSA Journal 2008;6(7):754, 1–34. DOI: 10.2903/j.efsa.2008.754.
- Klotz K, Weistenhöfer W, Neff F, Hartwig A, van Thriel C, Drexler H: The Health Effects of Aluminum Exposure. Dtsch Arztebl Int 2017;114(39):653–659. DOI: 10.3238/arztebl.2017.0653.
- Wang Z, Wei X, Yang J et al.: Chronic exposure to aluminum and risk of Alzheimer’s disease: A meta-analysis. Neurosci Lett 2016;610:200–206. DOI: 10.1016/j.neulet.2015.11.014.
- Rondeau V, Jacqmin-Gadda H, Commenges D, Helmer C, Dartigues JF: Aluminum and silica in drinking water and the risk of Alzheimer’s disease or cognitive decline: findings from 15-year follow-up of the PAQUID cohort. Am J Epidemiol 2009;169(4):489–496. DOI: 10.1093/aje/kwn348.
- Virk SA, Eslick GD: Aluminum Levels in Brain, Serum, and Cerebrospinal Fluid are Higher in Alzheimer’s Disease Cases than in Controls: A Series of Meta-Analyses. J Alzheimers Dis 2015;47(3):629–638. DOI: 10.3233/JAD-150193.
- Linhart C, Talasz H, Morandi EM et al.: Use of Underarm Cosmetic Products in Relation to Risk of Breast Cancer: A Case-Control Study. EBioMedicine 2017;21:79–85. DOI: 10.1016/j.ebiom.2017.06.005.
- Moussaron A, Alexandre J, Chenard MP, Mathelin C, Reix N: Correlation between daily life aluminium exposure and breast cancer risk: A systematic review. J Trace Elem Med Biol 2023;79:127247. DOI: 10.1016/j.jtemb.2023.127247.
- Andersson NW, Bech Svalgaard I, Hoffmann SS, Hviid A: Aluminum-Adsorbed Vaccines and Chronic Diseases in Childhood: A Nationwide Cohort Study. Ann Intern Med 2025;178(10):1369–1377. DOI: 10.7326/ANNALS-25-00997.
- Doyon-Plourde P, Chong J, Abrams EM et al.: Aluminium adjuvants in vaccines and potential health effects: systematic review. BMJ 2026;393:e088921. DOI: 10.1136/bmj-2025-088921.
- Mold M, Umar D, King A, Exley C: Aluminium in brain tissue in autism. J Trace Elem Med Biol 2018;46:76–82. DOI: 10.1016/j.jtemb.2017.11.012.
- Exley C, Clarkson E: Aluminium in human brain tissue from donors without neurodegenerative disease: A comparison with Alzheimer’s disease, multiple sclerosis and autism. Sci Rep 2020;10(1):7770. DOI: 10.1038/s41598-020-64734-6.
- Davenward S, Bentham P, Wright J et al.: Silicon-rich mineral water as a non-invasive test of the ’aluminum hypothesis’ in Alzheimer’s disease. J Alzheimers Dis 2013;33(2):423–430. DOI: 10.3233/JAD-2012-121231.
- Umweltbundesamt: Chemtrails – Gefährliche Experimente mit der Atmosphäre oder bloße Fiktion? Bakgrundsdokument (mars 2011), webbsidan uppdaterad i september 2023. umweltbundesamt.de.
- Trinkwasserverordnung (TrinkwV) från 20 juni 2023, bilaga 3 del I (indikatorparameter aluminium). gesetze-im-internet.de.
- Verordnung (EU) Nr. 380/2012 der Kommission vom 3. Mai 2012 zur Änderung von Anhang II der Verordnung (EG) Nr. 1333/2008 hinsichtlich der Verwendungsbedingungen und -mengen für aluminiumhaltige Lebensmittelzusatzstoffe. eur-lex.europa.eu.
- European Directorate for the Quality of Medicines & HealthCare (EDQM, Europarådet): FAQ zu Metallen und Legierungen in Lebensmittelkontaktmaterialien (specifikt frigörelsegränsvärde för aluminium 5 mg/kg; Technical Guide „Metals and alloys used in food contact materials and articles“, Resolution CM/Res(2013)9). faq.edqm.eu.
- National Library of Medicine, PubChem: Aluminum potassium sulfate dodecahydrate (Kaliumalaun), CID 62667, summaformel AlH₂₄KO₂₀S₂, molmassa 474,4 g/mol. pubchem.ncbi.nlm.nih.gov.
- Yokel RA, McNamara PJ: Aluminium toxicokinetics: an updated minireview. Pharmacol Toxicol 2001;88(4):159–167. DOI: 10.1034/j.1600-0773.2001.d01-98.x.
- Verordnung (EG) Nr. 1223/2009 des Europäischen Parlaments und des Rates vom 30. November 2009 über kosmetische Mittel. eur-lex.europa.eu.
- Weisser K, Heymans L, Keller-Stanislawski B (Paul-Ehrlich-Institut): Sicherheitsbewertung von Aluminium in Impfstoffen. Bulletin zur Arzneimittelsicherheit 3/2015, s. 7–11. bfarm.de (PDF).
- Verordnung (EU) 2026/909 der Kommission vom 27. April 2026 zur Änderung der Anhänge II, III, V und VI der Verordnung (EG) Nr. 1223/2009 (bl.a. bilaga III post 379, aluminiumhaltiga beståndsdelar). eur-lex.europa.eu.


