Glyfosat är världens mest kända ogräsmedel och samtidigt ett av de mest omstridda. Det korta svaret på hur farligt det är för dig: via maten får vi i Tyskland i oss bara minimala mängder, långt under det värde som myndigheterna anser vara ofarligt. Om glyfosat ökar risken för cancer hos människor som själva sprutat med det i många år är däremot fortfarande omtvistat. Och: den spridda siffran ”över 99 procent av tyskarna har glyfosat i urinen” kommer inte från någon officiell mätning.
Här får du veta vad glyfosat gör i kroppen, vad officiella urinmätningar faktiskt visar, varför Världshälsoorganisationens cancerorgan och EU:s myndigheter bedömer cancerrisken olika, vad som ligger bakom påståendena om tarmflora och Parkinsons sjukdom, om det lönar sig att köpa ekologiskt och vad tvätt eller bikarbonat ger mot rester av bekämpningsmedel.
Den här artikeln är del 6 i vår serie ”Hur förgiftas människan?”, där vi granskar ett gift i taget. Hittills har publicerats: Kvicksilverförgiftning från amalgam och fisk, Blyförgiftning och blyledningar, Kadmium i livsmedel, Arsenik i ris och Aluminium i deodorant och aluminiumfolie. Artikeln ersätter inte ett samtal med läkare. Läget: november 2026.
Det viktigaste i korthet
- I den representativa miljöstudien från det tyska Umweltbundesamt (UBA, 2014–2017) låg glyfosat hos 52 procent av barn och ungdomar över bestämningsgränsen på 0,1 mikrogram per liter urin. Medelvärdet (geometriskt medelvärde) var 0,107 mikrogram per liter, och forskarna beskriver belastningen som överlag låg [3].
- Hos unga vuxna (20–29 år) i den tyska miljöprovbanken (Umweltprobenbank) steg andelen med mätbart glyfosat från 10 procent (2001) till knappt 60 procent (2013) och låg 2015 på 40 procent. Även det intag som räknats fram ur det högsta värdet låg enligt Umweltbundesamt en faktor 1 000 under den mängd som EU:s livsmedelsmyndighet anser vara godtagbar [2][24].
- Även med försiktiga beräkningar når den mest exponerade konsumentgruppen via maten högst 3 procent av det acceptabla dagliga intaget (ADI) på 0,5 milligram per kilogram kroppsvikt och dag [11].
- Internationella byrån för cancerforskning (IARC) klassar sedan 2015 glyfosat som ”sannolikt cancerframkallande”, men inte EU-myndigheterna EFSA och ECHA. EU har förnyat godkännandet av glyfosat till och med 15 december 2033 [7][10][12].
- I Bayern var 88 procent av de ekologiska proverna fria från rester av växtskyddsmedel 2023, men bara 28 procent av de konventionella [20].
Vad är glyfosat och hur verkar det?
Glyfosat dödar växter genom att blockera ett enzym som de behöver för att bygga upp vissa proteinbyggstenar. Den här så kallade shikimatvägen finns i växter och även i vissa bakterier, men inte i mänskliga celler [16]. Det är på detta som argumentet bygger att glyfosat är lite giftigt för människor. Det förklarar också varför forskare tittar närmare på tarmbakterierna (mer om det längre ned).
Glyfosat är ett bredspektrum- eller totalherbicid: det verkar mot nästan alla växter. Och det verkar systemiskt [9], det vill säga att växten tar upp ämnet och fördelar det inuti sig. Rester sitter därför inte bara på skalet.
Förbud mot glyfosat: vad som gäller i EU och i Tyskland
Något förbud mot glyfosat finns inte. Europeiska kommissionen förlängde godkännandet i november 2023 med genomförandeförordning (EU) 2023/2660 med tio år, till och med 15 december 2033 [12]. Det ursprungligen planerade tyska totalförbudet till 2024 ändrades därför. Sedan 1 juli 2024 gäller i Tyskland enligt den tyska förordningen om användning av växtskyddsmedel (Pflanzenschutz-Anwendungsverordnung) [23]:
- Ingen besprutning strax före skörd (skördebehandling), utan undantag.
- Ingen användning i vattenskyddsområden, skyddsområden för läkande källor och kärnzoner i biosfärreservat.
- Ett principiellt förbud i hus- och koloniträdgårdar. Undantag: medel vars godkännande för trädgårdsbruk redan före den 8 september 2021 var slutgiltigt.
- Användning på åkermark endast i undantagsfall, till exempel för att förbereda ny sådd på erosionshotade ytor eller mot invasiva arter.
För importerade livsmedel gäller EU:s gemensamma högsta tillåtna restmängder, oavsett hur det sprutats i ursprungslandet.
Glyfosat i urin: vad mätningarna egentligen visar
Glyfosat i urinen är väntat och i sig inget tecken på förgiftning. Det tyska Federal Institute for Risk Assessment (BfR) förklarar: ungefär 20 till 30 procent av det glyfosat som tas in med maten går via tarmen över i blodet och utsöndras sedan snabbt, främst med urinen [1]. Ett fynd i urinen visar alltså framför allt att kroppen blir av med ämnet.
Siffran ”över 99 procent av tyskarna har glyfosat i urinen” kommer inte från en officiell undersökning, utan från en deltagarkampanj där deltagare på egen bekostnad lät analysera sin urin med ett snabbtest (ELISA). Den som deltar i något sådant är inte ett representativt urval av befolkningen. BfR hade redan vid en tidigare undersökning av det här slaget påpekat att sådana ELISA-test bara är validerade för vattenprover [6]. Officiella mätningar med laboratoriemetoder ger tydligt andra andelar:
| Undersökning | Vilka mättes? | Resultat | Belägg |
|---|---|---|---|
| Tyska förbundets miljöprovbank (UBA), 2001–2015 | cirka 400 prover från 20–29-åringar i Greifswald, 24-timmarsurin | mätbart hos 10 % (2001), 57,5 % (2012), 56,4 % (2013), 40 % (2015) | [2] |
| Tyska miljöstudien GerES V (UBA), 2014–2017 | 2 144 barn och ungdomar i åldern 3–17 år, representativt | 52 % över 0,1 µg/l; geometriskt medelvärde 0,107 µg/l; 95 % av värdena under cirka 0,5 µg/l | [3] |
| KarMeN-studien (Max Rubner-Institut), 2012–2013 | 301 vuxna, 24-timmarsurin | 8,3 % med glyfosat och/eller dess nedbrytningsprodukt AMPA över 0,2 µg/l; intaget långt under ADI | [4] |
| Urinprover från 18 europeiska länder (BfR:s bedömning 2013) | 182 personer | högst 1,82 µg/l; enligt BfR inte hälsomässigt betänkligt | [1] |

Använd grafiken på din sida
Du får fritt använda grafiken med källhänvisning och länk. Kopiera koden:
<a href="https://gesundefakten.com/sv/halsa/glyfosat/"><img src="https://gesundefakten.com/wp-content/uploads/2026/11/glyphosat-urin-sv.webp" alt="Infografik: Glyfosat i urin" width="1600" height="1000"></a><br>Källa: <a href="https://gesundefakten.com/sv/halsa/glyfosat/">gesundefakten.com</a>En jämförelse: en koncentration på 0,1 mikrogram per liter motsvarar en tiomiljondels gram i en liter urin. Mätbart betyder inte skadligt. Det avgörande är hur mycket någon får i sig i förhållande till den acceptabla mängden. Och just där är värdena låga: enligt EU-kommissionens beräkning når även den mest exponerade konsumentgruppen via maten högst 3 procent av ADI, och det redan under den försiktiga förutsättningen att alla livsmedel innehåller rester upp till den tillåtna högsta halten [11].
Rena kroppen från glyfosat eller ta urintest?
Ett eget urintest för glyfosat ger dig lite. Värdet säger bara vad du har ätit under de senaste timmarna till dagarna, eftersom kroppen utsöndrar glyfosat snabbt [1]. Något gränsvärde för urin, över vilket det blir farligt, finns inte. Av samma skäl behövs ingen ”utrensning”: kroppen sköter det själv inom några dagar. I en liten koststudie sjönk glyfosatvärdena i urinen till en låg nivå inom tre dagar efter övergången till ekologisk kost [19]. Den som vill minska sitt intag sätter alltså in åtgärderna vid maten, inte vid kurer eller preparat.
Glyfosat och cancer: varför bedömningarna går så isär
Om glyfosat orsakar cancer är fortfarande inte slutgiltigt klarlagt. IARC säger ”sannolikt cancerframkallande”, EU-myndigheterna säger att kriterierna för detta inte är uppfyllda. Motsägelsen har två orsaker: institutionerna besvarar olika frågor, och de värderar inte samma studier [5].
IARC, ett organ inom Världshälsoorganisationen, placerade i mars 2015 glyfosat i grupp 2A: ”sannolikt cancerframkallande för människor”. Grunden var ”begränsade” belägg hos människor, framför allt för non-Hodgkin-lymfom (en cancerform i lymfsystemet) hos personer som arbetade med glyfosat i yrket, samt ”tillräckliga” belägg från djurförsök [7]. IARC bedömer faran, alltså om ett ämne i princip kan orsaka cancer, oavsett mängd. Som jämförelse: i samma grupp 2A hamnar även rött kött. Bearbetat kött som korv och alkohol står till och med ett steg högre, i grupp 1 [5].
Riskbedömningsmyndigheterna frågar däremot om det vid föreskriven användning faktiskt uppstår en risk, och tar då hänsyn till hur mycket människor får i sig. Dessutom använder IARC bara publicerade studier, medan myndigheterna även värderar de opublicerade studierna från godkännandeförfarandet, som oftast kommer från tillverkarna [5]. Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA kom fram till att glyfosat inte uppfyller kriterierna för klassificering som cancerframkallande, mutagent eller reproduktionstoxiskt. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA fann 2023 ”inga kritiska problemområden”, men pekade på kunskapsluckor, till exempel i bedömningen av konsumentrisken och när det gäller ett hjälpämne i ett bekämpningsmedel [10][11]. Även den gemensamma expertgruppen för bekämpningsmedelsrester från Världshälsoorganisationen och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (JMPR) räknar inte med någon cancerrisk via maten [5].
| Bedömning eller studie | Resultat | Belägg |
|---|---|---|
| IARC, 2015 | Grupp 2A ”sannolikt cancerframkallande”; begränsad evidens hos människor (non-Hodgkin-lymfom), tillräcklig i djurförsök | [7] |
| Agricultural Health Study (USA), 2018 | 54 251 lantbrukare och användare, varav 82,8 % med glyfosat; inget samband med non-Hodgkin-lymfom (högsta gruppen: relativ risk 0,87, statistiskt ingen skillnad mot icke-användare); icke signifikant antydan om akut myeloisk leukemi i den högsta gruppen | [8] |
| Metaanalys Zhang et al., 2019 | hos de mest exponerade 41 % högre risk för non-Hodgkin-lymfom (relativ risk 1,41) | [9] |
| ECHA och EFSA, 2022/2023 | ska inte klassas som cancerframkallande; inga kritiska problemområden, men kunskapsluckor | [10][11] |
| Ramazzini-studien på råttor, 2025 | fler godartade och elakartade tumörer redan från 0,5 mg/kg kroppsvikt per dag (nivån på EU:s ADI); BfR ser ingen anledning till ny bedömning, EFSA och ECHA granskar rådata | [13][14][25] |
Det är viktigt att se vilka dessa studier gäller: Antydningarna om lymfom kommer från studier av människor som i många år yrkesmässigt har spridit glyfosat. Via maten får vi i oss många gånger mindre.
Vad som har förändrats sedan 2025
Två händelser har återuppväckt diskussionen. I juni 2025 publicerades en långtidsstudie från det italienska Ramazzini-institutet. Råttor fick glyfosat eller glyfosatinnehållande bekämpningsmedel redan före födseln och därefter livet ut, i doser från 0,5 milligram per kilogram kroppsvikt per dag, alltså exakt på nivån för EU:s ADI. Forskarna rapporterade i de behandlade grupperna fler godartade och elakartade tumörer i många organ, bland annat leukemier [14]. BfR ser efter en första granskning ingen anledning att ändra bedömningen av glyfosat, men kräver en noggrann analys av rådata. Dess invändningar: i grupperna förekom bara en till två tumörer av ett slag, något tydligt samband med dosen saknas oftast, och i kontrollgrupper av den här råttstammen från andra studier förekommer leukemier hos upp till 6 procent av hanarna, i den nya studien var det i de behandlade grupperna högst knappt 2 procent, alltså inom detta spann [13]. EFSA och ECHA granskar uppgifterna sedan juni 2025 på uppdrag av EU-kommissionen [25].
I december 2025 drog tidskriften Regulatory Toxicology and Pharmacology tillbaka en ofta citerad översiktsartikel från år 2000 som framställde glyfosat som ofarligt. Skälet: medarbetare hos tillverkaren Monsanto hade varit med och skrivit den utan att anges som författare [15]. Det bevisar inte att glyfosat orsakar cancer. Men det visar varför många misstror bedömningar som i hög grad bygger på tillverkarstudier.
Glyfosats verkan i kroppen: tarmflora, glycin och mineraler
För de spridda varningarna att glyfosat skadar tarmfloran, tränger undan glycin eller berövar oss mineraler finns inga belägg hos människor. Bevisläget är svagare än det ofta påstås.
Tarmflora: Eftersom även vissa tarmbakterier använder shikimatvägen är frågan befogad. En studie på råttor fann efter 90 dagar tecken på att glyfosat faktiskt hämmar den här vägen i tarmens mikrobiom: mellanprodukter ansamlades i blindtarmen. I blodet syntes dock bara små förändringar, och forskarna skriver själva att den hälsomässiga betydelsen måste undersökas vidare [16]. Några tillförlitliga studier på människor som visar att glyfosat i vanliga mängder skadar tarmfloran finns hittills inte.
Glycin: Påståendet att glyfosat byggs in i proteiner i stället för aminosyran glycin och på så sätt stör bildningen av kollagen och glutation är motbevisat. Ett forskarlag gav mänskliga celler en hög dos glyfosat i sex dagar och sökte målinriktat efter sådana felinbyggnader. De hittade inga [17].
Mineraler: Kemiskt kan glyfosat binda metalljoner, det är en så kallad kelatbildare. Att de små resterna i maten därför hindrar människans upptag av mineraler är dock inte belagt.
Bekämpningsmedel och Parkinson: vilka som verkligen berörs
Bekämpningsmedel kan vid många års yrkesmässig användning öka risken för Parkinson, och Tyskland har dragit konsekvenser av det. Sedan 1 augusti 2026 är ”Parkinsons syndrom genom långvarigt, ofta och själv använda bekämpningsmedel” erkänt som arbetssjukdom nr 1322 i Tyskland [26]. Grunden är en rekommendation från det tyska läkarsakkunniga rådet för arbetssjukdomar (Ärztlicher Sachverständigenbeirat Berufskrankheiten) från 2024, som det förtydligade i september 2025 [18].
Det gäller människor inom jordbruk, trädgårdsodling, skogsbruk, landskapsvård och andra yrken som själva har sprutat, inte konsumenter som får i sig rester med maten [26]. För glyfosat i sig är ett samband med Parkinson hos människor inte belagt.
Bekämpningsmedel i frukt och andra livsmedel: lönar sig ekologiskt?
Ekologiska livsmedel innehåller betydligt mer sällan rester av växtskyddsmedel. Om de därigenom är hälsosammare är mindre tydligt.
Den bayerska myndigheten för hälsa och livsmedelssäkerhet (Bayerisches Landesamt für Gesundheit und Lebensmittelsicherheit, LGL) undersökte 2023 sammanlagt 2 360 vegetabiliska livsmedel. Bland de ekologiska produkterna var 88 procent fria från rester, bland de konventionella bara 28 procent. Över det lagstadgade gränsvärdet låg 4 procent av de konventionella och 1 procent av de ekologiska proverna [20]. Skillnaden syns också för glyfosat: i en amerikansk studie med 16 personer från fyra familjer sjönk glyfosatvärdena i urinen i genomsnitt med knappt 71 procent efter övergången till helt ekologisk kost [19].
En stor fransk observationsstudie med nästan 69 000 vuxna fann hos dem som åt ekologiskt särskilt ofta en 25 procent lägre cancerrisk. Den absoluta skillnaden var dock liten, 0,6 procentenheter, och den som köper mycket ekologiskt lever ofta även i övrigt hälsosammare [21]. Orsak och verkan går inte att utläsa ur detta.
Min bedömning: ekologiskt minskar intaget av bekämpningsmedel på ett tillförlitligt sätt. Om budgeten är begränsad lönar det sig framför allt för livsmedel som du äter oskalade och för spannmål. Viktigare än frågan om ekologiskt eller inte är dock att över huvud taget äta tillräckligt med frukt, grönsaker och fullkorn. Den som äter mindre av dem av rädsla för rester skadar sig mer.
Tvätta frukt och grönsaker: vad som hjälper mot bekämpningsmedel
Att tvätta frukt tar bort en del av bekämpningsmedlen på ytan, men inte det som har trängt in i frukten. Mot glyfosat hjälper tvätt därför lite, eftersom växten tar upp och fördelar ämnet. Mot många andra bekämpningsmedel på frukt och grönsaker lönar det sig dock.
Även det populära bikarbonatbadet har sina gränser. En amerikansk laboratoriestudie behandlade äpplen med två bekämpningsmedel och tvättade dem sedan med olika medel. En bikarbonatlösning (10 gram per liter) tog bort resterna på ytan helt efter 12 till 15 minuter, bättre än kranvatten eller blekmedelslösning. En del av bekämpningsmedlen hade dock redan trängt in i skalet och gick inte att tvätta bort, betydligt mer hos det systemiska ämnet än hos det icke-systemiska [22]. Sammantaget gick ungefär 80 procent av det ena och 96 procent av det andra ämnet att få bort. De ofta nämnda ”90 procenten” gäller alltså två bestämda ämnen på äpplen i laboratorium, inte alla bekämpningsmedel.
- Tvätta frukt och grönsaker strax före användning under rinnande vatten och gnugga dem eller torka dem med en trasa.
- Ett bikarbonatbad kan minska rester på ytan ytterligare: cirka 10 gram (ungefär två teskedar) per 1 liter vatten, låt ligga 12 till 15 minuter och skölj sedan. Det har hittills undersökts för äpplen [22].
- Skalning tar bort mer, men kostar vitaminer och växtämnen som sitter direkt under skalet [22].
- Tvätta händerna efter att ha skalat citrusfrukter, bananer eller mango, så att rester från skalet inte hamnar på fruktköttet.
- Ta bort de yttre bladen på sallad och kål.
Glyfosat i öl och i livsmedel
Glyfosat påvisas gång på gång i öl och andra livsmedel, men i mycket små mängder. När rester rapporterades i 14 ölsorter 2016 räknade BfR ut att man även vid de högsta värdena skulle behöva dricka 1 000 liter öl om dagen för att nå det toxikologiska gränsvärdet. Den egentliga hälsorisken med öl är alkoholen, som är cancerframkallande redan i mycket mindre mängder [5].
BfR påpekar att moderna laboratorier hittar ämnen i allra minsta spår. Att en rest går att påvisa är därför inte ett tecken på fara [5]. Rester upp till det lagstadgade gränsvärdet anser BfR vara hälsomässigt ofarliga [1].
Nödsituation: har du svalt ogräsmedel eller fått det i ögat? Bekämpningsmedel som innehåller glyfosat är farliga som koncentrat, framför allt om de sväljs. Ring omedelbart Giftinformationscentralen, vid svåra besvär 112. Ha förpackningen till hands och framkalla inte kräkning. Vid stänk i ögat: skölj genast med vatten i flera minuter.
Myt-koll: vad som berättas om glyfosat och bekämpningsmedel
- ”Över 99 procent av tyskarna har glyfosat i urinen.” Vilseledande. Siffran kommer från en icke-representativ deltagarkampanj med snabbtest. Officiella mätningar fann mätbart glyfosat hos 40 procent av unga vuxna (2015) och 52 procent av barn och ungdomar (2014–2017), i mycket små mängder [2][3].
- ”Glyfosat finns även i ekologiska livsmedel.” Sällan. Ekologisk odling får inte använda kemiskt-syntetiska växtskyddsmedel som glyfosat. Spår är ändå möjliga, till exempel genom vindavdrift från grannfältet, men ekologiska varor är belagt mycket mer sällan belastade [20].
- ”Glyfosat finns i hela växten.” Stämmer. Det verkar systemiskt, tas alltså upp och fördelas [9]. Därför hjälper tvätt lite mot glyfosat.
- ”Glyfosat kommer från bilavgaser.” Det finns inget belägg för det. Huvudkällan är maten [19].
- ”Glyfosat förstör tarmfloran.” Inte belagt. Det finns antydningar från djurförsök, men inga belägg för skador hos människor av rester [16].
- ”Glyfosat ersätter glycin och försvagar bindväv och avgiftning.” Motbevisat [17].
- ”Glyfosat för in aluminium i hjärnan.” En hypotes utan studiebelägg. Mer om det i vår del om aluminium.
- ”Glyfosat skadar fertiliteten och ofödda barn.” För glyfosat inte belagt. ECHA anser att kriterierna för klassificering som reproduktionstoxiskt inte är uppfyllda [11]. För andra bekämpningsmedel kan det vara annorlunda, det måste prövas för varje ämne för sig.
- ”Bikarbonat tar bort 90 procent av alla bekämpningsmedel.” Överdrivet. Det tar bort rester på ytan, inte de som sitter i skalet [22].
- ”I Tyskland är glyfosat förbjudet sedan 2024.” Fel. Det är godkänt i EU till 2033, men starkt begränsat i Tyskland [12][23].
Så minskar du ditt intag av bekämpningsmedel
- Ät varierat, så att rester från enskilda livsmedel inte ansamlas.
- Välj ekologiskt där det lönar sig särskilt: för spannmål, baljväxter och frukt eller grönsaker som du äter med skal.
- Tvätta frukt och grönsaker före användning under rinnande vatten och gnugga dem, äpplen vid behov i bikarbonatbad.
- Avstå från glyfosat i den egna trädgården: rensa ogräs för hand, täck med marktäckning, håll fogar rena med fogskrapa eller hett vatten.
- Den som sprutar i yrket: bär skyddsutrustning och följ anvisningarna på förpackningen noga.
- Ät inte mindre frukt och grönsaker. Hälsonyttan är många gånger större än risken från rester.
Om du är intresserad av fler skadliga ämnen i vardagen: även mikroplast i kroppen har vi tittat på. Och hur riskabla bekämpningsmedel i cannabisprodukter är kan du läsa i vår artikel om cannabis hälsorisker.
Vanliga frågor
Är glyfosat farligt för hälsan?
Orsakar glyfosat cancer?
Hur kommer glyfosat in i kroppen?
Hur länge finns glyfosat kvar i kroppen?
Lönar det sig att ta ett urintest för glyfosat?
Knappast. Det visar bara intaget under de senaste dagarna, och det finns inget gränsvärde över vilket ett urinvärde skulle vara farligt.
Hjälper bikarbonat mot bekämpningsmedel på frukt?
Delvis. En bikarbonatlösning tog i laboratorieförsök bort rester på ytan av äpplen helt, men inte de som trängt in i skalet [22]. Mot glyfosat, som fördelas i växten, hjälper det knappast.
Är ekologiskt fritt från bekämpningsmedel?
Inte alltid, men oftast. Vid kontrollerna i Bayern 2023 var 88 procent av de ekologiska proverna utan rester [20]. Ekologisk odling får bara använda ett fåtal uttryckligen godkända medel, glyfosat hör inte dit.
Är glyfosat förbjudet i Tyskland?
Ger glyfosat Parkinson?
För glyfosat är det inte belagt. Långvarigt yrkesarbete med bekämpningsmedel ökar dock risken. Sedan augusti 2026 är Parkinson genom själv använda bekämpningsmedel därför erkänt som arbetssjukdom i Tyskland [26].
Är glyfosat i öl farligt?
Nej. Enligt BfR skulle man även vid de högsta rapporterade värdena behöva dricka 1 000 liter öl om dagen för att nå det toxikologiska gränsvärdet [5].
Slutsats: glyfosat i maten är ingen anledning till panik, på åkern förblir det omstritt
Glyfosat i urinen låter hotfullt, men är framför allt ett tecken på att kroppen snabbt utsöndrar ämnet. Officiella mätningar visar små mängder, och intaget via maten ligger på några få procent av den acceptabla mängden. Öppet är däremot om glyfosat vid många års yrkesmässig användning gynnar lymfom, och den nya Ramazzini-studien granskas fortfarande. För påståenden om tarmflora, glycin eller mineraler finns inga belägg hos människor. Den som vill minska sitt intag av bekämpningsmedel väljer oftare ekologiskt, tvättar frukt och grönsaker noga och fortsätter framför allt att äta gott om dem.
Fortsätt med del 7 i serien: PFAS i kroppen: Hur farliga är evighetskemikalier egentligen?
Citeringsförslag: gesundefakten.com (2026): Glyfosat och bekämpningsmedel i kroppen: hur farligt är det egentligen? https://gesundefakten.com/sv/halsa/glyfosat/
Källor
- Bundesinstitut für Risikobewertung (BfR): Glyphosat im Urin – Werte liegen weit unterhalb eines gesundheitlich bedenklichen Bereichs. Aktualisierte Stellungnahme Nr. 023/2013 vom 29. Juli 2013. bfr.bund.de (PDF).
- Conrad A, Schröter-Kermani C, Hoppe HW, Rüther M, Pieper S, Kolossa-Gehring M: Glyphosate in German adults – Time trend (2001 to 2015) of human exposure to a widely used herbicide. International Journal of Hygiene and Environmental Health 2017; 220(1): 8–16. PubMed.
- Lemke N, Murawski A, Schmied-Tobies MIH, Rucic E, Hoppe HW, Conrad A, Kolossa-Gehring M: Glyphosate and aminomethylphosphonic acid (AMPA) in urine of children and adolescents in Germany – Human biomonitoring results of the German Environmental Survey 2014–2017 (GerES V). Environment International 2021; 156: 106769. PubMed.
- Soukup ST, Merz B, Bub A, Hoffmann I, Watzl B, Steinberg P, Kulling SE: Glyphosate and AMPA levels in human urine samples and their correlation with food consumption: results of the cross-sectional KarMeN study in Germany. Archives of Toxicology 2020; 94(5): 1575–1584. PubMed.
- Bundesinstitut für Risikobewertung (BfR): Populäre Missverständnisse, Meinungen und Fragen im Zusammenhang mit der Risikobewertung des BfR zu Glyphosat. Mitteilung Nr. 013/2016 vom 19. Mai 2016. bfr.bund.de (PDF).
- Bundesinstitut für Risikobewertung (BfR): Einschätzung zu Gehalten von Glyphosat in Muttermilch und Urin. Mitteilung Nr. 019/2015 vom 26. Juni 2015. bfr.bund.de (PDF).
- International Agency for Research on Cancer (IARC): IARC Monographs Volume 112: evaluation of five organophosphate insecticides and herbicides; Q&A on Glyphosate. 2015. iarc.who.int.
- Andreotti G, Koutros S, Hofmann JN et al.: Glyphosate Use and Cancer Incidence in the Agricultural Health Study. Journal of the National Cancer Institute 2018; 110(5): 509–516. PMC.
- Zhang L, Rana I, Shaffer RM, Taioli E, Sheppard L: Exposure to glyphosate-based herbicides and risk for non-Hodgkin lymphoma: A meta-analysis and supporting evidence. Mutation Research/Reviews in Mutation Research 2019; 781: 186–206. PubMed.
- European Food Safety Authority (EFSA): Peer review of the pesticide risk assessment of the active substance glyphosate. EFSA Journal 2023; 21(7): e08164. PMC.
- Europäische Kommission, Generaldirektion Gesundheit und Lebensmittelsicherheit: Renewal report for the active substance glyphosate (PLAN/2023/1497, rev. 2). 2023. food.ec.europa.eu (PDF).
- Europäische Kommission: Glyphosate – Renewal of approval; Durchführungsverordnung (EU) 2023/2660 vom 28. November 2023. food.ec.europa.eu.
- Bundesinstitut für Risikobewertung (BfR): Tierversuchsstudie zu Glyphosat und Krebs: Detaillierte Analyse erforderlich. Mitteilung Nr. 027/2025 vom 22. Juli 2025. bfr.bund.de (PDF).
- Panzacchi S, Tibaldi E, De Angelis L et al.: Carcinogenic effects of long-term exposure from prenatal life to glyphosate and glyphosate-based herbicides in Sprague-Dawley rats. Environmental Health 2025; 24(1): 36. PubMed.
- Williams GM, Kroes R, Munro IC: Safety evaluation and risk assessment of the herbicide Roundup and its active ingredient, glyphosate, for humans. Regulatory Toxicology and Pharmacology 2000; 31(2): 117–165. Tillbakadragen i december 2025. doi.org.
- Mesnage R, Teixeira M, Mandrioli D et al.: Use of Shotgun Metagenomics and Metabolomics to Evaluate the Impact of Glyphosate or Roundup MON 52276 on the Gut Microbiota and Serum Metabolome of Sprague-Dawley Rats. Environmental Health Perspectives 2021; 129(1): 017005. PubMed.
- Antoniou MN, Nicolas A, Mesnage R, Biserni M, Rao FV, Martin CV: Glyphosate does not substitute for glycine in proteins of actively dividing mammalian cells. BMC Research Notes 2019; 12: 494. PMC.
- Bundesministerium für Arbeit und Soziales (BMAS): Aktualisierte wissenschaftliche Empfehlung zur Berufskrankheit „Parkinson-Syndrom durch Pestizide“ (Beschluss des Ärztlichen Sachverständigenbeirats vom 16. September 2025). bmas.de.
- Fagan J, Bohlen L, Patton S, Klein K: Organic diet intervention significantly reduces urinary glyphosate levels in U.S. children and adults. Environmental Research 2020; 189: 109898. PubMed.
- Bayerisches Landesamt für Gesundheit und Lebensmittelsicherheit (LGL): Pflanzenschutzmittelrückstände bei pflanzlichen Bio-Lebensmitteln, Untersuchungsergebnisse 2023. lgl.bayern.de.
- Baudry J, Assmann KE, Touvier M et al.: Association of Frequency of Organic Food Consumption With Cancer Risk: Findings From the NutriNet-Santé Prospective Cohort Study. JAMA Internal Medicine 2018; 178(12): 1597–1606. PubMed.
- Yang T, Doherty J, Zhao B, Kinchla AJ, Clark JM, He L: Effectiveness of Commercial and Homemade Washing Agents in Removing Pesticide Residues on and in Apples. Journal of Agricultural and Food Chemistry 2017; 65(44): 9744–9752. PubMed.
- Sächsisches Landesamt für Umwelt, Landwirtschaft und Geologie: Information zur Anwendung von Glyphosat nach Pflanzenschutz-Anwendungsverordnung, Stand 30. Juli 2024. landwirtschaft.sachsen.de (PDF).
- Umweltbundesamt (UBA): Neue UBA-Untersuchung zu Glyphosat – Glyphosat-Nachweis in Urinproben. umweltbundesamt.de.
- European Food Safety Authority (EFSA): 1st Working Group meeting on Global Glyphosate Study, 10 December 2025, minutes agreed on 11 March 2026. efsa.europa.eu (PDF).
- Deutsche Gesetzliche Unfallversicherung (DGUV): Parkinson durch Pestizide ist neue Berufskrankheit. DGUV Kompakt, Prävention 5/2026. dguv.de.



