Fluor i tandkräm, alltså fluorid, skyddar bevisligen mot karies, och dosen avgör allt annat. Vid dricksvatten med mer än 1,5 milligram fluorid per liter finner studier lägre IQ hos barn [1][2]. Tyskt dricksvatten fluorideras inte och innehåller i genomsnitt 0,1 milligram per liter [3]. Hos barn upp till åtta år kan däremot nedsvald tandkräm överskrida EFSA:s övre gräns och orsaka tandfluoros. EFSA räknar då av försiktighetsskäl med att all tandkräm sväljs och bedömer det som osannolikt att gränsen överskrids om man spottar ut tandkrämen ordentligt [1][4]. Eftersom spädbarn och små barn ännu inte kan spotta ut tandkrämen gäller fasta mängder för dem (ett riskorn eller en ärta) [5]. Om fluorid är skadligt beror på mängd, ålder och källa.
Den här artikeln är del 9 i vår serie ”Hur förgiftas människan?” och ersätter inte råd från läkare eller tandläkare. Hittills har publicerats: Kvicksilverförgiftning, Blyförgiftning, Kadmium i livsmedel, Arsenik i ris, Aluminium i deodorant och aluminiumfolie, Glyfosat och bekämpningsmedel, PFAS och evighetskemikalier och Bisfenol A och mjukgörare. Uppdaterad: november 2026.
Det viktigaste i korthet
- Fluor i tandkräm: fluoridtandkräm med 1 000 till 1 250 ppm minskar karies hos barn och ungdomar jämfört med tandkräm utan fluor (Cochrane-översikt med 96 studier; effektmått standardiserad medelvärdesskillnad −0,28, ett negativt värde betyder mindre karies; 95-procentigt konfidensintervall −0,32 till −0,25) [6].
- Tyskt dricksvatten fluorideras inte: medelvärde 0,1 milligram per liter, över 90 procent av proverna under 0,3 milligram per liter; gränsvärdet i den tyska dricksvattenförordningen (TrinkwV) är 1,5 milligram per liter [3][7].
- EFSA 2025, tolerabel övre gräns (UL) per dag: spädbarn 1,0 milligram, barn 1 till 3 år 1,6 milligram, 4 till 8 år 2,0 milligram; som säkert gäller 3,3 milligram från 9 års ålder och under graviditet [1][4].
- IQ: NTP-monografin 2024 ser med måttlig säkerhet lägre IQ vid mer än 1,5 milligram per liter dricksvatten. Under det värdet är läget oenhetligt: metaanalysen från 2025 fann ingen signifikant effekt vid vattenmätningar under 1,5 milligram per liter, men en liten effekt vid urinmätningar (−0,08 standardavvikelser) [2][8].
- Rekommendation från 2021 för barn i Tyskland: tandkräm med 1 000 ppm, från första tanden till 24 månader ett riskorn (upp till 0,125 gram), från 2 till 6 år en ärta (upp till 0,25 gram), i båda fallen två gånger om dagen; från tandframbrottet till första födelsedagen (12 månader) finns två alternativ (tabell nedan) [5].
Var finns fluorid?
I Tyskland får du i dig fluorid framför allt via tandkräm, bordssalt med fluorid, te och vissa mineralvatten. Dricksvattnet bidrar lite. Det tyska Federala institutet för riskbedömning (BfR) nämner fisk, svart och grönt te samt vissa mineralvatten som bra källor [3]. ”Fluor” är grundämnet, ”fluorid” är den form som finns i tandkräm, vatten och te [9].
Dricksvatten fluorideras inte i Tyskland. Den naturliga halten ligger i genomsnitt på 0,1 milligram per liter; bara enstaka regioner (till exempel Osteifel) ligger högre, och i alla undersökta prover från stora försörjningsområden stannade halten under gränsvärdet på 1,5 milligram per liter [3][7]. I EFSA:s data låg över 86 procent av de europeiska proverna under 0,3 milligram per liter [1]. Halten på din ort kan du få av hälsomyndigheten, den regionala myndigheten eller vattenleverantören [3][5]. Fluoriden från kranen är kemiskt densamma som den i tandkräm [1].
Bordssalt med fluorid finns i Tyskland sedan 1991 för hushåll med undantagstillstånd och får enligt BfR:s FAQ från 2026 innehålla upp till 310 milligram fluorid per kilogram, äldre BfR-dokument anger 250 [3][10][11]. Enligt EFSA:s modellberäkning bidrar salt med 15 procent (barn 4 till 8 år) till 33 procent (vuxna) av det genomsnittliga totala intaget [1].
Tandkräm innehåller på marknaden vanligtvis 1 000 till 1 450 ppm, högst 1 500 ppm (0,15 procent fluorid) är tillåtet [3][12]. Vanliga föreningar är natriumfluorid och natriummonofluorfosfat, dessutom förekommer tennfluorid och aminfluorid (skrivs även amin-fluorid) [3][13]. I EU innehåller omkring 90 procent av den sålda tandkrämen fluorid; när man spottar ut den bidrar den knappt till upptaget [4]. Nedsvalda tandvårdsprodukter står enligt EFSA för 15 procent av det genomsnittliga intaget hos vuxna och för upp till 75 procent hos spädbarn och små barn [1].
För te spelar sort och beredning roll: I en undersökning av 121 svarta teer från den polska marknaden hade tepåsar de högsta halterna, och afrikanskt ursprung gav ungefär dubbelt så mycket som central- och östasiatiskt [14]. I en kanadensisk födelsekohort låg gravidas fluoridintag med te på 0,76 jämfört med 0,41 milligram per dag utan te. I denna observationsstudie var barnens IQ 1,67 poäng lägre per 0,5 milligram högre dagligt intag (95-procentigt konfidensintervall: 0,24 till 3,10 poäng lägre); författarna anser att det kan vara värt att överväga mindre te under graviditeten [15].
| Källa | Värde | Anmärkning | Belägg |
|---|---|---|---|
| Dricksvatten | Medel 0,1 mg/l; över 90 % av proverna under 0,3 mg/l; gränsvärde 1,5 mg/l | Fluorideras inte; enstaka regioner har naturligt mer | [3][7] |
| Bordssalt med fluorid | upp till 310 mg/kg tillåtet (tidigare 250 mg/kg) | Tydligt märkt; andel av det genomsnittliga intaget 15 till 33 % | [3][10][1] |
| Tandkräm | 1 000 till 1 450 ppm vanligt, högst 1 500 ppm | Knappt något upptag vid utspottning; hos små barn upp till 75 % av det genomsnittliga intaget | [3][12][1][4] |
| Svart och grönt te | Tepåsar med svart te högsta halterna; 0,76 jämfört med 0,41 mg/dag (med/utan te, Kanada) | BfR nämner te som en bra källa; mängden beror på sort och ursprung | [3][14][15] |
| Mineralvatten | 0,1 till 4,5 mg/l; ”fluoridhaltigt” från över 1 mg/l | Över 1,5 mg/l: anmärkning ”inte för regelbunden konsumtion” för spädbarn och barn under 7 år; ”lämpligt för spädbarnsnäring” bara upp till 0,7 mg/l | [3][16][17] |
| Fluoridtabletter | Kombinationstablett med 0,25 mg fluorid och 400 till 500 IE vitamin D | Rekommenderas från födseln till första tanden; därefter två alternativ fram till första födelsedagen (se tandkräm för barn); kombineras inte med fluoridhaltig tandkräm | [5] |
Skyddar fluorid mot karies?
Ja, för tandkräm och fluorlack är skyddet belagt genom Cochrane-översikter. Vid fluoridering av dricksvatten är nyttan däremot i dag liten och svagt underbyggd. BfR skriver: ”Det är dock obestridligt att fluorid har en kariesförebyggande effekt”; den verkar framför allt direkt på tandytan, därför föredras lokal användning [3]. Tenn- och aminfluorid hämmar dessutom bakterier på tandytan [13].
Fluoridtandkräm: vad Cochrane visar
Cochrane-översikten från 2019 går igenom 96 studier från åren 1955 till 2014. Tandkräm med 1 000 till 1 250 ppm minskar karies i de permanenta tänderna hos barn och ungdomar jämfört med tandkräm utan fluor (standardiserad medelvärdesskillnad −0,28, ett negativt värde betyder mindre karies; konfidensintervall −0,32 till −0,25; 55 studier; hög till måttlig säkerhet). Med 1 450 till 1 500 ppm var skillnaden mot tandkräm utan fluor −0,36 (−0,43 till −0,29), jämfört med 1 000 till 1 250 ppm −0,08 (−0,14 till −0,01; måttlig säkerhet). För mjölktänder minskade en tandkräm med 1 500 ppm antalet drabbade tandytor med i genomsnitt 1,86 jämfört med tandkräm utan fluor (95-procentigt konfidensintervall 1,21 till 2,51). Hos vuxna minskade antalet kariesangripna tandytor med 1 000 till 1 100 ppm med i genomsnitt 0,53 (0,04 till 1,02). Hos små barn ska koncentrationen enligt författarna vägas mot risken för fluoros [6].
Fluorlack hos tandläkaren
I en Cochrane-översikt (22 studier med sammanlagt 12 455 randomiserade barn och ungdomar) förhindrade fluorlack i genomsnitt 43 procent av kariesen på permanenta tänder (13 studier i denna analys; 95-procentigt konfidensintervall 30 till 57 procent; måttlig kvalitet) och 37 procent på mjölktänder (10 studier; 24 till 51 procent). Resultaten är oenhetliga, och det finns lite data om biverkningar [18].
Fluorid i dricksvatten: hur stor är nyttan i dag?
Cochrane-översikten från 2024 analyserar 157 studier, alla icke-randomiserade. För tiden efter 1975 ger det en liten effekt på mjölktänderna: 0,24 färre tänder med karies efter att fluorideringen börjat (95-procentigt konfidensintervall −0,03 till 0,52; 2 studier med 2 908 barn; låg säkerhet), och intervallet inkluderar ”ingen effekt”. Andelen kariesfria barn kan vara cirka 4 procentenheter (mjölktänder) och 3 (permanenta tänder) högre, även här med intervall som inkluderar ”ingen effekt”. Om vuxna finns inga studier. Av 22 kariesstudier hade 21 en allvarlig eller kritisk risk för snedvridning, ingen hade en låg [19].
Det finns kritik mot detta: Författare som till stor del är funktionärer i British Fluoridation Society anser att bedömningen är för snäv, eftersom folkhälsoprogram sällan kan prövas randomiserat [20]. En studie från Queensland (2026) jämförde områden som fluorideras nyligen sedan 2010 efter policyändringen 2008 med områden som aldrig fluorideras. Den fann en faktor 1,40 lägre kariesupplevelse för mjölktänder (konfidensintervall 1,08 till 1,80; motsvarar 1,1 färre drabbade tandytor); för permanenta tänder var faktorn 1,32, och intervallet inkluderar 1 (0,95 till 1,84) [21]. För Tyskland är detta en randfråga, eftersom dricksvattnet här inte fluorideras [3].
Är fluor farligt? Dos och EFSA:s gränsvärden
Fluorid är skadligt i för hög dos. Vid vanlig användning i Tyskland ligger intaget oftast under de övre gränserna; bara hos barn upp till åtta år kan nedsvald tandkräm överskrida den övre gränsen. Fluorid är inget essentiellt näringsämne, men skyddar mot karies [3]. EFSA fastställde 2013 ett adekvat intag på 0,05 milligram per kilogram kroppsvikt och dag (alla källor inklusive tandkräm). Tyska DGE (Deutsche Gesellschaft für Ernährung) anger referensvärden från 0,25 milligram per dag (spädbarn under 4 månader) till 3,0 milligram (kvinnor) och 3,5 milligram (män), båda från 15 års ålder [3].
I juli 2025 omvärderade EFSA de övre gränserna, med tandfluoros som avgörande effektmått för barn. För gravida och alla från 9 års ålder gick det inte att härleda någon övre gräns; i stället anger EFSA 3,3 milligram per dag som säkert intag, härlett från effekter på fostrets nervsystem med referenspunkten 1,5 milligram per liter dricksvatten [1]. Värdet gäller gravida och alla från 9 års ålder och skyddar enligt EFSA även mot möjliga effekter på skelett och sköldkörtel [4].
| Grupp | EFSA 2025 | Typ av värde | Tidigare värde (EFSA 2005) |
|---|---|---|---|
| Spädbarn under 1 år | 1,0 | tolerabel övre gräns (UL), tandfluoros | ej angivet |
| Barn 1 till 3 år | 1,6 | UL, tandfluoros | 1,5 |
| Barn 4 till 8 år | 2,0 | UL, tandfluoros | 2,5 |
| från 9 år, gravida | 3,3 | ”säker intagsnivå” (ingen UL kunde härledas), fostrets nervsystem | 5 (9 till 14 år), 7 (från 15 år; frakturer) |
Enligt EFSA låg genomsnittligt intag och övre referensvärde (95:e percentilen) i basscenariot under de övre gränserna. Undantag: Hos småbarn (1 till 3 år) överskrids den övre gränsen lätt i det övre intagsintervallet; hos barn 4 till 8 år når redan det genomsnittliga intaget den övre gränsen, och i det övre intervallet överskrids den. Där är milda tandfluoroser på kindtänderna möjliga. Modellen antar av försiktighetsskäl att all tandkräm sväljs [1][4]. I den övre delen av de europeiska dricksvattenvärdena överskrids EFSA:s övre gränser; därför bedömer EFSA att EU:s gränsvärde på 1,5 milligram per liter inte skyddar tillräckligt, och EU-kommissionen kan se över det [1][4].
Den som kombinerar flera källor kan enligt BfR nå upp till den övre gränsen: fluoridhaltigt mineralvatten, mycket svart te, fluoridsalt och fluoridtabletter tillsammans [3]. Fluorid passerar moderkakan; i navelsträngsblod når koncentrationen cirka 60 procent av moderns värde [1].
Sänker fluorid IQ?
Vid dricksvatten över 1,5 milligram fluorid per liter visar studier konsekvent lägre IQ hos barn. Under det värdet är resultaten oenhetliga, och ett orsakssamband är inte bevisat. Den egentliga debatten gäller de låga mängderna.
Fluorid och IQ: vad amerikansk toxikologi (NTP) och EFSA säger
NTP-monografin 2024 (det amerikanska hälsoinstitutet NIEHS) gick igenom 72 studier om IQ hos barn: 19 med hög kvalitet, varav 18 med negativt samband (mer fluorid, lägre IQ) (3 prospektiva kohorter, 15 tvärsnittsstudier från 5 länder). Av 53 studier med låg kvalitet visade 46 likaså lägre IQ. Med måttlig säkerhet hänger fluoridexponering över 1,5 milligram per liter dricksvatten (WHO:s riktvärde) samman med lägre IQ; under det värdet behövs mer forskning. Djurstudier och mekanismer förblir oklara [2].
EFSA gick igenom över 20 000 arbeten [4]; i utkastet bedömde den 152 humanstudier och 81 djurstudier i detalj [22]. Resultatet: Ett samband med lägre IQ syns vid dricksvatten över 1,5 milligram per liter, under det värdet är evidensen ”inte avgörande”; prospektiva studier med lägre koncentrationer visar delvis lägre IQ, men helhetsbilden förblir öppen. En noggrann råttstudie fann inga beteendeeffekter upp till 2,1 milligram per kilogram kroppsvikt och dag, andra djurstudier rapporterar effekter från 2,5 milligram per kilogram och dag [1].
IQ-metaanalys 2025: vad data under 1,5 mg/l visar
Metaanalysen i JAMA Pediatrics (Taylor med kollegor, författare från NIEHS och ICF) sammanfattar 74 studier (till största delen tvärsnittsstudier, 45 från Kina, 22 med låg risk för snedvridning). I gruppjämförelser från 59 studier (20 932 barn) låg IQ i genomsnitt 0,45 standardavvikelser lägre (95-procentigt konfidensintervall 0,33 till 0,57 lägre; standardavvikelsen är ett spridningsmått för testvärdena). Omstritt är området under 1,5 milligram per liter. Vid vattenmätningar låg resultatet där på +0,05 (−0,36 till 0,45; p = 0,82; 7 studier), med enbart studier med låg risk för snedvridning på −0,32 (−0,91 till 0,26; p = 0,28; 3 studier med 879 barn); inget av värdena är signifikant. Vid urinmätningar under 1,5 milligram per liter var effekten liten men signifikant: −0,08 (−0,15 till −0,002; p = 0,04; 4 studier med låg risk för snedvridning). Författarna talar om begränsade data och osäkerhet för dricksvatten under 1,5 milligram per liter [8]. En äldre metaanalys från 2012 kom, vid stora skillnader mellan studierna, likaså fram till −0,45 [23].
Kohorter från Kanada och Mexiko
Den kanadensiska MIREC-kohorten (512 mor–barn-par) fann hos kvinnor med fluorerat vatten högre fluoridvärden i urinen (0,69 jämfört med 0,40 milligram per liter). Per 1 milligram per liter urinfluorid låg pojkarnas IQ 4,49 poäng lägre (95-procentigt konfidensintervall: 0,60 till 8,38 poäng lägre); hos flickor sågs ingen signifikant effekt, inte heller i hela gruppen (−1,95; −5,19 till 1,28). Per 1 milligram fluoridintag per dag var det −3,66 poäng (−7,16 till −0,14) [24]. En författare anger som intressekonflikt ett planerat, obetalt uppdrag som sakkunnig i en amerikansk process mot EPA [24]. I Mexiko (299 mor–barn-par) låg IQ per 0,5 milligram per liter urinfluorid hos modern 3,15 poäng (vid 4 års ålder) respektive 2,50 poäng (vid 6 till 12 års ålder) lägre [25]. Båda studierna mäter fluorid i urinen, inte upptaget från enskilda källor.
Motstridiga fynd: Sverige, Nya Zeeland, Danmark, Spanien, Australien
Flera studier fann inget samband. I Nya Zeeland visade Dunedin-kohorten (95,4 procent av deltagarna stannade kvar i studien i 38 år) ingen tydlig IQ-skillnad på grund av vattenfluoridering [26]. I Sverige fann en analys av registerdata (årskullarna 1985 till 1992) ingen effekt på de kognitiva förmågorna [27]. I den danska Odense-kohorten (837 barn) fanns inget signifikant samband; i den gemensamma analysen med Mexiko och Kanada var det signifikant, och författarna drar av detta slutsatsen att gravida och barn behöver skydd [28]. I Spanien hade fyraåriga pojkar vid högre urinfluorid hos modern högre testvärden; för ADHD-symtom fanns inget samband [29][30]. Den australiska studien (357 unga vuxna) fann vid livslång vattenfluoridering en statistiskt icke-signifikant IQ-skillnad på +1,07 poäng (−2,86 till 5,01) [31]. Dessa studier gäller låga exponeringar; de vederlägger inte fynden vid över 1,5 milligram per liter.
Hur tyska BfR bedömer studierna
Tyska BfR anser att kausalitet inte kan härledas: De flesta studier är metodiskt svaga, störfaktorer som kost och socioekonomisk status har inte beaktats tillräckligt, och den biologiska rimligheten är oklar. De data som finns för riskbedömningen kommer i huvudsak från observationsstudier från Kina, Iran, Indien, Pakistan, Mexiko och Kanada. För populationer under 1,5 milligram per liter, som i Tyskland, räcker data enligt BfR inte för att belägga ett samband [3]. Den ofta citerade rapporten från USA:s forskningsråd (National Research Council) från 2006 gällde halter på 2 till 4 milligram per liter och säger uttryckligen ingenting om de lägre mängder som är vanliga i USA [32].
Grafiken ställer vattenvärdena bredvid varandra. Först över 1,5 milligram per liter ser studierna lägre IQ.

Använd grafiken på din sida
Du får använda grafiken fritt med källhänvisning och länk. Kopiera koden:
<a href="https://gesundefakten.com/sv/halsa/fluor-tandkram-vatten/"><img src="https://gesundefakten.com/wp-content/uploads/2026/11/fluorid-grafik-sv.webp" alt="Infografik: fluorid i vatten i mg per liter, tyskt dricksvatten oftast under 0,3, amerikansk rekommendation 0,7, mineralvatten för spädbarnsnäring högst 0,7, gränsvärde i den tyska dricksvattenförordningen 1,5, IQ-fynd från över 1,5" width="1600" height="1000"></a><br>Källa: <a href="https://gesundefakten.com/sv/halsa/fluor-tandkram-vatten/">gesundefakten.com</a>Fluoros: tänder och skelett
Tandfluoros, en mineraliseringsstörning i tandemaljen med vitaktiga fläckar och i svårare fall med missfärgningar upp till förlust av tandemalj, uppstår bara under tandbildningen genom för mycket fluorid [3]. Skelettfluoros uppträder först vid mycket högt intag under många år, vilket inte är att vänta vid halterna i tyskt dricksvatten. Tändernas känslighet består till ungefär åttaårsåldern [3]. Den högsta känsligheten finns enligt WHO vid mineraliseringen av de övre framtänderna vid cirka 22 till 26 månader [33].
Tandfluoros: tröskelvärden och frekvens
WHO anger mild fluoros (frekvens 12 till 33 procent) vid 0,9 till 1,2 milligram per liter enligt Deans data från 1942 [33]. EFSA härleder därur en nedre tröskelgräns (BMCL) på 1,4 milligram per liter (5 procent kombinerad frekvens mild till svår), för måttliga till svåra former 1,7 milligram per liter vid 1 procent [1]. Enligt Cochrane-översikten 2024 är vid 0,7 milligram per liter cirka 12 procent av barnen estetiskt relevant drabbade (95-procentigt konfidensintervall 8 till 17 procent) och cirka 40 procent i någon grad (35 till 44 procent); ny evidens söktes inte för detta [19].
I USA ökade fluorosen: Hos 16- till 17-åringar steg andelen ”mycket mild och högre” från 29,7 procent (2001/02) till 61,3 procent (2011/12), justerad oddskvot 3,85 (2,20 till 6,72) [34]. I undersökningen 2015/16 låg frekvensen enligt författarna på 70 procent (oddskvot 2,30 vid vatten över 0,70 jämfört med 0 till 0,30 milligram per liter) [35]. Det gäller USA med vattenfluoridering; för Tyskland finns ingen tillförlitlig aktuell siffra.
Skelettfluoros: från vilket intag skelettet påverkas
Enligt WHO är skelettförändringar möjliga vid 3 till 6 milligram per liter dricksvatten, svåra former oftast först över 10 milligram per liter; den amerikanska EPA ansåg 1985 att 4 milligram per liter skyddar mot de allra svåraste formerna [33]. Tyska BfR nämner som risk ett extremt högt intag på 10 till 25 milligram per dag under många år: Bentätheten ökar, elasticiteten minskar, frakturrisken stiger [3]. EFSA ser förändringar av bentätheten och en förhöjd frakturrisk möjligen redan från cirka 3 milligram per dag, alltså under den tidigare övre gränsen på 7 milligram; data är inte robusta nog för en mer exakt tröskel [1]. Det nya säkra intaget på 3,3 milligram per dag skyddar enligt EFSA även mot effekter på skelettet [4]. Ett samband med skelettcancer stöds inte [1]. USA:s forskningsråd (National Research Council) ansåg 2006 att en förhöjd frakturrisk vid livslångt 4 milligram per liter och mer var sannolik och att det amerikanska gränsvärdet på 4 milligram per liter inte skyddade tillräckligt [32]. Tyskt dricksvatten ligger under 1,5 milligram per liter [7].
Fluor i tandkräm till barn: hur mycket är rätt?
Sedan 2021 gäller i Tyskland en enhetlig rekommendation: tandkräm med 1 000 ppm fluorid, från första tanden till 24 månader ett riskorn, från 2 till 6 år en ärta, och låt barnet spotta ut så snart det kan. Från tandframbrottet till 12 månaders ålder finns två alternativ (tabell). Rekommendationen bärs av tyska barnmedicinska och tandmedicinska fackföreningar, samordnade av nätverket Gesund ins Leben [5][13]; tyska BfR hänvisar till den 2026 [3]. Dess yttrande från 2018 rekommenderade i förskoleåldern fortfarande 500 ppm, men såg inga entydiga belägg för att en tandkräm med 500 ppm verkar svagare än en med 1 000 ppm; skälet var risken för fluoros [10]. Hur tandtråd och tandborstning hänger ihop beskrivs i Tandtråd först eller tandborstning först?
| Ålder | Fluoridkälla / koncentration | Mängd per borstning | Frekvens | Belägg |
|---|---|---|---|---|
| Från födseln till första tanden | Kombinationstablett 0,25 mg fluorid plus 400 till 500 IE vitamin D | 1 tablett | dagligen | [5] |
| Tandframbrott till 12 månader | ett av två alternativ: (1) kombinationstablett med fluorid, borstning utan eller med lite fluoridfri tandkräm; (2) vitamin D-tablett (enligt rekommendationen utan fluorid) och tandkräm med 1 000 ppm | vid (2) upp till 0,125 g (riskorn), räknat 0,125 mg fluorid | (1) tablett dagligen; (2) borstning upp till 2 × dagligen | [5] |
| 12 till under 24 månader | 1 000 ppm | upp till 0,125 g (riskorn), räknat 0,125 mg fluorid | 2 × dagligen | [5] |
| 24 till 72 månader | 1 000 ppm | upp till 0,25 g (ärta), räknat 0,25 mg fluorid | 2 × dagligen, på förskolan dessutom upp till 0,25 g | [5] |
Fluoridtabletter och fluoridhaltig tandkräm ska inte kombineras. Om vattnet för spädbarnsnäringen ligger på 0,3 milligram per liter fluorid eller mer (för spädbarn som huvudsakligen får spädbarnsnäring) ges vitamin D utan fluorid och tandkräm bara en gång om dagen eller utan fluor [5]. Småbarn kan ännu inte spotta ut: Nätverket antar att 20 till 40 procent av tandkrämen sväljs, enstaka studier fann hos eneinhalv- till tvåochenhalvåriga barn 64 till 84 procent [5]. EU:s kosmetikaförordning föreskriver för fluoridhaltig tandkräm anvisningen att barn upp till 6 år bara ska använda en ärtstor mängd [12]; tyska fackföreningar rekommenderar under 2 år den ännu mindre riskornsstora mängden [5]. Tyska DGZMK uppmanar till att spotta ut tandkrämen väl [36]. Hur mycket man bör skölja efter med vatten regleras inte särskilt i de nämnda rekommendationerna.
Tandkräm utan fluor och hydroxiapatit: är det vettigt?
För tandkräm utan fluor saknas evidens på samma nivå som för fluoridtandkräm. Hydroxiapatit är ett möjligt alternativ, men studieläget är tunt och delvis tillverkarpräglat. I Cochrane-översikten skyddar fluoridtandkräm bättre än tandkräm utan fluor (se ovan, −0,28) [6].
Om hydroxiapatit (HAP) finns tre relevanta arbeten. En 18 månader lång, dubbelblind studie på 189 vuxna visade icke-underlägsenhet jämfört med tandkräm med natriumfluorid på 1 450 ppm: Hos 89,3 procent (HAP) jämfört med 87,4 procent ökade kariesen inte; författarna var anställda hos tillverkaren [37]. En metaanalys från 2024 (5 kliniska och 8 in situ-studier) med en tillverkarförfattare bedömer HAP som effektivt [38]. En oberoende metaanalys från 2025 (4 in situ-studier med deltagare under 25 år, inga intressekonflikter) fann inga signifikanta skillnader mot fluoridtandkräm (relativ risk 0,98; 0,85 till 1,12) och anser att hydroxiapatit är ett möjligt effektivt alternativ (i originalet ”could be an effective alternative”) [39]. Data är för det mesta kortsiktiga eller in situ, en Cochrane-bedömning och ett ställningstagande från tyska fackföreningar saknas. Något belägg för överlägsenhet gentemot fluorid finns inte.
Om du vill avstå från fluorid av oro för IQ: IQ-fynden gäller dricksvatten med mer än 1,5 milligram per liter, inte tandkräm som spottas ut [2][4].
Faktakoll: vad som påstås om fluorid
De flesta påståenden om fluorid är obelagda eller överdrivna. Enstaka har dock en sann kärna. Tabellen visar för påståenden från ”råttgift” till ”gör foglig” vad källorna säger.
| Påstående | Vad som stämmer | Belägg |
|---|---|---|
| ”Fluorid tillsätts dricksvattnet i Tyskland.” | Fel. Dricksvatten fluorideras inte, den naturliga halten ligger oftast under 0,3 mg/l. | [3][7] |
| ”Natriumfluorid är råttgift.” | Inte belagt. I de officiella källorna förekommer natriumfluorid inte som råttgift; den amerikanska miljömyndigheten EPA för in det bara som tillsats i träskyddsmedel för elstolpar och järnvägsslipers (använt sedan 1930-talet). Det beror på dosen: sannolikt giftigt från 5 mg/kg kroppsvikt; en portion barntandkräm (riskorn till ärta) innehåller räknat bara 0,125 till 0,25 mg fluorid, och utspottad tandkräm bidrar knappt till upptaget. | [40][9][41][42][5][4] |
| ”Fluorid är industriavfall, konstgjort.” | Ursprunget ändrar ingenting: EFSA bedömer fluorid oberoende av källan, jonen i naturligt vatten eller te är densamma. | [1][9] |
| ”Fluorid gör foglig, användes i nazistiska läger.” | Inget historiskt belägg i officiella källor; EFSA, NTP och tyska BfR nämner ingen lugnande effekt vid vardagliga doser. | [1][2][3] |
| ”Fluorid finns i 60 procent av psykofarmakan.” | Inte belagt. Cirka 20 procent av läkemedlen innehåller fluor, men fast bundet, inte som fri fluorid; EFSA utesluter bundet fluor. Belagt undantag: vorikonazol (svampmedel) vid långtidsbehandling med förhöjd fluorid i blodet och skelettsmärtor (periostit, skelettfluoros). | [43][1][44] |
| ”Fluorid förkalkar tallkottkörteln.” | Studien av Luke (2001) fann hos 11 äldre avlidna fluorid i tallkottkörteln (297 ± 257 mg/kg våtvikt, i muskel 0,5) och ett samband med kalcium (r = 0,73). Anrikning är beskriven, en funktionsstörning är inte visad. ”Intuition” och ”tredje ögat” är inte belagda. | [45] |
| ”Fluorid skadar sköldkörteln.” | Oenhetligt: Samband är beskrivna, ett orsaksbelägg saknas. England (primärvårdsdata): En hög förekomst av underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos) var i ett helt fluorerat område nästan dubbelt så sannolik som i ett ofluorerat. Kanada (vuxna): vid måttlig till svår jodbrist +0,35 mIU/l av sköldkörtelns styrhormon TSH per 1 mg/l urinfluorid. MIREC (gravida, vattenvärden 0,04 till 0,87 mg/l): oddskvot 1,65 (1,04 till 2,60) för hypotyreos per 0,5 mg/l, men inget signifikant samband med urinfluorid eller intag. Översikter från 2024: ingen TSH-ökning i det låga vattenintervallet (linjärt först från cirka 2,5 mg/l), låg säkerhet i evidensen. EFSA nämner TSH-ökningar vid över 1,5 mg/l med liten effektstorlek; 3,3 mg/dag skyddar även sköldkörteln. | [46][47][48][49][50][1] |
| ”Fluorid reagerar med kvicksilver från amalgam och skadar hjärnan.” | Inget belägg. I de granskade källorna finns inget belägg för bildning av ”kvicksilverfluorid” i munnen. Enligt EU-kommitténs SCENIHR (2015) är risken för systemiska skador av amalgam låg. Mer om detta i del 1 om kvicksilverförgiftning. | [51] |
| ”Fluorid orsakar diabetes.” | Hos människor inte belagt. En översikt från 2025 (20 arbeten, varav 1 humanstudie) fann tecken på störd sockeromsättning huvudsakligen i djurstudier. | [52] |
| ”Fluorid förstör munnens mikrobiom.” | Inget belägg för förstörelse. Fluorid hämmar tillväxten av syrabildande bakterier. I en studie med 236 barn förändrade fluorlack inte mångfalden av plackbakterier, enstaka släkten förskjöts, den kliniska betydelsen är öppen. För tarmmikrobiomet är höga doser potentiellt ofördelaktiga; i ett labbtest med mänsklig avföring verkade upp till 2 mg/l natriumfluorid snarare positivt. | [3][53][54] |
Fluorid i USA 2025 och 2026
I USA angrips fluorid i dricksvatten politiskt och juridiskt. Något förbud i hela landet finns ändå inte. Den amerikanska rekommendationen för vattenfluoridering ligger sedan 2015 på 0,7 milligram per liter (tidigare 0,7 till 1,2) [55]. EPA:s gränsvärde är oförändrat 4,0 milligram per liter [56][57].
- EPA: I april 2025 kungjorde den en skyndsam granskning av ny vetenskap, i januari 2026 följde en preliminär bedömningsplan, den 3 augusti 2026 ett protokoll för toxicitetsbedömning. Något nytt gränsvärde finns inte [56][57].
- Domstolsutslag: En distriktsdomstol i norra Kalifornien såg den 24 september 2024 i fluorid i dricksvatten vid 0,7 milligram per liter en ”orimlig risk” enligt kemikalielagen TSCA [58]. Överklagandedomstolen (9th Circuit) upphävde utslaget den 21 maj 2026 av processuella skäl; över de vetenskapliga frågorna beslutade domstolen inte, något lagakraftvunnet uppdrag till EPA finns inte [59].
- Delstater: Utah förbjuder sedan den 7 maj 2025 tillsats av fluorid i offentliga vattensystem (H.B. 81) [60]. Floridas lag SB 700 nämner inte fluorid i lagtexten; tolkningen som fluorideringsförbud är en tolkning [61].
- Fluoridtabletter: FDA kungjorde i maj 2025 åtgärder mot orala fluoridpreparat för barn och skrev den 31 oktober 2025 till fyra företag: Produkterna är inte godkända och ska inte användas till barn under 3 år eller utan hög kariesrisk; ett generellt förbud är det inte [62][63].
Detta är amerikansk myndighetspolitik, ingen EFSA-bedömning, och gäller inte för Tyskland, där inget dricksvatten fluorideras [3].
Nödsituation: tandkräm eller fluoridtabletter nedsvalda
Vid nedsvald tandkräm, tabletter eller fluoridgel räknas mängden i förhållande till kroppsvikten. Vid tveksamhet hjälper Giftinformationscentralen. Som ”sannolikt giftig dos” gäller 5 milligram fluorid per kilogram kroppsvikt [41][42]. Tyska BfR anger som lägsta dos med mag-tarmbesvär 0,4 till 5 milligram per kilogram; vid mycket högt intag hotar bland annat kramper, hjärtstillestånd och död [3]. Tyska BfR skrev 2017 att cirka 70 gram barntandkräm med 500 ppm ”i värsta fall leder till magont”. Dagens barntandkräm innehåller 1 000 ppm [5] och räknas därmed inte längre till dessa tandkrämer; vid ”andra tandkrämer” och geler måste enligt BfR en giftinformationscentral ringas, eftersom den intagna mängden måste beräknas. Efter höga doser fluorid (cirka 100 milligram) är svåra hjärt-kärlsymtom möjliga [64].
Nödsituation: Har ett barn svalt mycket tandkräm, fluoridtabletter eller fluoridgel? Vid medvetslöshet, kramper, andnöd eller kraftiga besvär: ring omedelbart 112 och ge ingen vätska. Annars: ring Giftinformationscentralen och ha förpackningen till hands. Om barnet är vaket och går att nå, ta bort rester ur munnen och låt det dricka vatten eller te i små klunkar. Framkalla inte kräkning och ge inget saltvatten [64][65].
När det gäller mjölk går rekommendationerna isär: Giftinformationscentralen i Bonn (Tyskland) avråder vid förgiftningar generellt från det, eftersom mjölk inte är något motgift och kan påskynda upptaget av många ämnen [65]. Tyska BfR nämnde 2017 vid tandkräm ”undantagsvis 1 glas mjölk” [64]. Om mjölk är lämpligt i det enskilda fallet klarar du bäst ut direkt i telefon med Giftinformationscentralen; därför står mjölk inte på listan här. Behandling med kalciumhaltig lösning hör hemma på sjukhus, inte hemma [41].
Vanliga frågor
Är fluorid i tandkräm skadligt?
Fluorideras dricksvattnet i Tyskland?
Sänker fluorid barns IQ?
Vid dricksvatten över 1,5 milligram per liter visar studier lägre IQ (NTP: måttlig säkerhet). Under det värdet är datalägget inte avgörande: Metaanalysen från 2025 fann vid vattenmätningar ingen signifikant effekt, vid urinmätningar en liten (−0,08 standardavvikelser). Ett orsakssamband är inte bevisat [2][8][3].
Hur mycket tandkräm är rätt för barn?
Från vilken ålder får barn använda tandkräm för vuxna?
Efter genombrottet av de första permanenta tänderna, ungefär i 6-årsåldern: Då kan enligt tyska DGZMK tandkräm med 1 000 till 1 500 ppm (tandkräm för vuxna) användas minst två gånger om dagen [36]. Upp till 6 år gäller den enhetliga rekommendationen från 2021 (1 000 ppm, ärtstor) [5]; DGZMK:s underlag härrör från 2013 och anger för förskoleåldern fortfarande 500 ppm.
Behöver bebisar fluoridtabletter?
Nätverket Gesund ins Leben i Tyskland rekommenderar fram till första tanden en kombinationstablett med 0,25 milligram fluorid och vitamin D; från tandframbrottet till första födelsedagen finns två alternativ (se tabellen ovan). Tabletter och fluoridhaltig tandkräm kombineras inte. Vid vatten med 0,3 milligram per liter eller mer för spädbarnsnäringen ges vitamin D utan fluorid. Det klarar du bäst ut med barnläkaren [5].
Är tandkräm utan fluor lika bra?
Är fluorid säkert under graviditet?
Fluor eller fluorid: vad är skillnaden?
Behöver jag bordssalt med fluorid?
Inte nödvändigtvis: Fluorid är enligt tyska BfR och EFSA inget essentiellt näringsämne, bordssalt med fluorid är tillåtet men inget krav. Halten står på förpackningen (upp till 310 milligram per kilogram tillåtet). Saltet bidrar med 15 till 33 procent av det genomsnittliga intaget och räknas in i det totala intaget. Ytterligare fluoridhaltiga preparat ska vid sidan av saltet bara tas på läkares rekommendation (anmärkning på förpackningen) [3][1].
Slutsats: fluor i tandkräm är en fråga om dos
Fluor i tandkräm och fluorlack skyddar bevisligen mot karies, och riskerna beror på mängden. Vid dricksvatten över 1,5 milligram per liter visar studier lägre IQ hos barn; under det värdet är datalägget inte avgörande. Tyskt dricksvatten är inte fluorerat och ligger oftast under 0,3 milligram per liter. Verkliga risker vid vanlig användning är tandfluoros hos småbarn som sväljer för mycket tandkräm samt akuta överdoser med tabletter eller gel. För vardagen: Borsta barnens tänder enligt den tyska rekommendationen från 2021 och kombinera inte fluoridtabletter med fluoridhaltig tandkräm. Tandkräm, tabletter och gel hör hemma utom räckhåll för barn. Den som väljer tandkräm utan fluor hittar för hydroxiapatit bara tunna belägg. Vetenskapligt öppet är hittills bara om även låga dricksvattenvärden under 1,5 milligram per liter har små effekter på den mentala utvecklingen.
Citeringsförslag: gesundefakten.com (2026): Fluor i tandkräm och dricksvatten: hur farligt är det egentligen? https://gesundefakten.com/sv/halsa/fluor-tandkram-vatten/
Källor
- EFSA Scientific Committee (Bennekou SH et al.): Updated consumer risk assessment of fluoride in food and drinking water including the contribution from other sources of oral exposure. EFSA Journal 2025; 23(7): e9478. PubMed; PMC.
- NTP (NIEHS): NTP monograph on the state of the science concerning fluoride exposure and neurodevelopment and cognition: a systematic review. NTP Monograph 2024; (8). PubMed; DOI.
- BfR: Fluorid: Ein wichtiger Baustoff für die Zähne. Fragen und Antworten, uppdaterad 17 mars 2026. bfr.bund.de.
- EFSA: Fluoride safety: updated intake levels for all ages. Nyhet från 22 juli 2025. efsa.europa.eu.
- Netzwerk Gesund ins Leben: Handlungsempfehlungen zur Kariesprävention (einheitliche Empfehlungen 2021; sidorna ”Empfehlungen”, ”Fluorid: Überdosierung vermeiden” och nyheten ”Neue einheitliche Empfehlungen”). Empfehlungen; Überdosierung vermeiden; Nyhet 2021.
- Walsh T, Worthington HV, Glenny AM, Marinho VC, Jeroncic A: Fluoride toothpastes of different concentrations for preventing dental caries. Cochrane Database of Systematic Reviews 2019; (3): CD007868. PubMed.
- Trinkwasserverordnung 2023, bilaga 2 (kemiska parametrar, fluorid 1,5 mg/l). gesetze-im-internet.de.
- Taylor KW, Eftim SE, Sibrizzi CA et al.: Fluoride exposure and children’s IQ scores: a systematic review and meta-analysis. JAMA Pediatrics 2025; 179(3): 282–292. PubMed.
- ATSDR (CDC): ToxFAQs for Fluorides, Hydrogen Fluoride, and Fluorine. atsdr.cdc.gov.
- BfR: Für gesunde Zähne: Fluorid-Vorbeugung bei Säuglingen und Kleinkindern. Yttrande nr 015/2018 från 31 maj 2018. DOI; bfr.bund.de (PDF).
- BfR: Höchstmengenvorschläge für Fluorid in Lebensmitteln inklusive Nahrungsergänzungsmitteln. 2021 (år enligt PDF-filen och litteraturläge 1 mars 2021; inget utgivningsdatum i dokumentet). bfr.bund.de (PDF).
- Verordnung (EG) Nr. 1223/2009 des Europäischen Parlaments und des Rates vom 30. November 2009 über kosmetische Mittel, bilaga III nr 31 (natriumfluorid) m.fl. fluorföreningar, konsoliderad version från 1 september 2025. eur-lex.europa.eu.
- Schiffner U: Verwendung von Fluoriden zur Kariesprävention. Bundesgesundheitsblatt 2021; 64(7): 830–837. PubMed; PMC.
- Małyszek A, Zawiślak I, Kulus M et al.: Fluoride content in infusions of selected teas available on the Polish market: an in vitro study. Foods 2025; 14(14): 2452. PubMed.
- Khan D, Hall M, Ayoub K et al.: Prenatal fluoride exposure and child IQ: is tea a key source of fluoride? Environmental Pollution 2026; 408: 128829. PubMed.
- Bundesinstitut für gesundheitlichen Verbraucherschutz und Veterinärmedizin (BgVV, föregångare till BfR): Verwendung fluoridierter Lebensmittel und die Auswirkung von Fluorid auf die Gesundheit. Yttrande, juli 2002. bfr.bund.de; PDF.
- Mineral- und Tafelwasser-Verordnung (§ 8 märkning, § 15 stycke 2 spädbarnsnäring, bilagorna 4 och 6). gesetze-im-internet.de.
- Marinho VC, Worthington HV, Walsh T, Clarkson JE: Fluoride varnishes for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database of Systematic Reviews 2013; (7): CD002279. PubMed.
- Iheozor-Ejiofor Z, Walsh T, Lewis SR et al.: Water fluoridation for the prevention of dental caries. Cochrane Database of Systematic Reviews 2024; (10): CD010856. PubMed.
- Walmsley AD, Lowry R, Al Rasheed A et al.: Critique of the review of „Water fluoridation for the prevention of dental caries“ published by the Cochrane Collaboration in 2024. British Dental Journal 2026; 241(1): 26–30 (författarna är funktionärer i British Fluoridation Society). PubMed.
- Do LG, Spencer AJ, Roberts-Thomson K et al.: Effectiveness of community water fluoridation in Queensland: a population-based causal analysis following the 2008 policy change. Journal of Dental Research 2026 (online 28 oktober 2026). PubMed.
- EFSA: Have your say: draft risk assessment of fluoride in food and drinking water (samrådsutkast, till 9 februari 2025). efsa.europa.eu.
- Choi AL, Sun G, Zhang Y, Grandjean P: Developmental fluoride neurotoxicity: a systematic review and meta-analysis. Environmental Health Perspectives 2012; 120(10): 1362–1368. PubMed.
- Green R, Lanphear B, Hornung R et al.: Association between maternal fluoride exposure during pregnancy and IQ scores in offspring in Canada. JAMA Pediatrics 2019; 173(10): 940–948. PubMed.
- Bashash M, Thomas D, Hu H et al.: Prenatal fluoride exposure and cognitive outcomes in children at 4 and 6–12 years of age in Mexico. Environmental Health Perspectives 2017; 125(9): 097017. PubMed.
- Broadbent JM, Thomson WM, Ramrakha S et al.: Community water fluoridation and intelligence: prospective study in New Zealand. American Journal of Public Health 2015; 105(1): 72–76. PubMed.
- Aggeborn L, Öhman M: The effects of fluoride in the drinking water. Journal of Political Economy 2021; 129(2): 465–491. DOI.
- Grandjean P, Meddis A, Nielsen F et al.: Dose dependence of prenatal fluoride exposure associations with cognitive performance at school age in three prospective studies. European Journal of Public Health 2024; 34(1): 143–149. PubMed.
- Ibarluzea J, Gallastegi M, Santa-Marina L et al.: Prenatal exposure to fluoride and neuropsychological development in early childhood: 1- to 4-year-old children. Environmental Research 2022; 207: 112181. PubMed.
- Ibarluzea J, Subiza-Pérez M, Arregi A et al.: Association of maternal prenatal urinary fluoride levels with ADHD symptoms in childhood. Environmental Research 2023; 235: 116705. PubMed.
- Do LG, Sawyer A, Spencer AJ et al.: Early childhood exposures to fluorides and cognitive neurodevelopment: a population-based longitudinal study. Journal of Dental Research 2025; 104(3): 243–250. PubMed.
- National Research Council (National Academies): Fluoride in Drinking Water: A Scientific Review of EPA’s Standards. 2006. DOI 10.17226/11571.
- WHO: Fluoride in Drinking-water. Background document for development of WHO Guidelines for Drinking-water Quality (WHO/SDE/WSH/03.04/96). 2004. who.int (PDF).
- Wiener RC, Shen C, Findley P et al.: Dental fluorosis over time: NHANES 2001–2002 vs. 2011–2012. Journal of Dental Hygiene 2018; 92(1): 23–29. PubMed.
- Dong H, Yang X, Zhang S et al.: Associations of low level of fluoride exposure with dental fluorosis among U.S. children and adolescents, NHANES 2015–2016. Ecotoxicology and Environmental Safety 2021; 221: 112439. PubMed.
- Deutsche Gesellschaft für Zahn-, Mund- und Kieferheilkunde (DGZMK) och Bundeszahnärztekammer: Fluoridierungsmaßnahmen zur Kariesprophylaxe. Patienteninformation, uppdaterad 4/2013, och S2k-Leitlinie Fluoridierungsmaßnahmen, kortversion (AWMF 083-001, april 2013; anmärkning på sidorna: inte uppdaterad på över fem år). Patienteninformation; S2k-Leitlinie Kurzfassung.
- Paszynska E, Pawinska M, Enax J et al.: Caries-preventing effect of a hydroxyapatite-toothpaste in adults: an 18-month double-blinded randomized clinical trial. Frontiers in Public Health 2023; 11: 1199728 (intressekonflikt: författare anställda hos tillverkaren Dr. Kurt Wolff GmbH). PubMed.
- Pawinska M, Paszynska E, Amaechi BT et al.: Clinical evidence of caries prevention by hydroxyapatite: an updated systematic review and meta-analysis. Journal of Dentistry 2024; 151: 105429 (adress för en författare: Dr. Kurt Wolff GmbH). PubMed.
- Chatzidimitriou K, Theodorou K, Seremidi K et al.: The role of hydroxyapatite-based, fluoride-free toothpastes on the prevention and the remineralization of initial caries lesions: systematic review and meta-analysis. Journal of Dentistry 2025; 156: 105691 (inga intressekonflikter). PubMed.
- U.S. EPA: Reregistration Eligibility Decision (RED) for Sodium Fluoride. EPA 739-R-07-010, december 2007. epa.gov (PDF).
- Whitford GM: Acute toxicity of ingested fluoride. Monographs in Oral Science 2011; 22: 66–80. PubMed.
- Shulman JD, Wells LM: Acute fluoride toxicity from ingesting home-use dental products in children, birth to 6 years of age. Journal of Public Health Dentistry 1997; 57(3): 150–158. PubMed.
- Inoue M, Sumii Y, Shibata N: Contribution of organofluorine compounds to pharmaceuticals. ACS Omega 2020; 5(19): 10633–10640. PubMed.
- Moon WJ, Scheller EL, Suneja A et al.: Plasma fluoride level as a predictor of voriconazole-induced periostitis in patients with skeletal pain. Clinical Infectious Diseases 2014; 59(9): 1237–1245; Tarlock K, Johnson D, Cornell C et al.: Elevated fluoride levels and periostitis in pediatric hematopoietic stem cell transplant recipients receiving long-term voriconazole. Pediatric Blood & Cancer 2015; 62(5): 918–920; Stefan S, Altork N, Alzedaneen Y et al.: Voriconazole-induced diffuse periostitis. AACE Clinical Case Reports 2022; 8(5): 191–193 (vorikonazol, periostit och fluoros). PubMed; PubMed; PubMed.
- Luke J: Fluoride deposition in the aged human pineal gland. Caries Research 2001; 35(2): 125–128. PubMed.
- Peckham S, Lowery D, Spencer S: Are fluoride levels in drinking water associated with hypothyroidism prevalence in England? Journal of Epidemiology and Community Health 2015; 69(7): 619–624. PubMed.
- Malin AJ, Riddell J, McCague H, Till C: Fluoride exposure and thyroid function among adults living in Canada: effect modification by iodine status. Environment International 2018; 121: 667–674. PubMed.
- Hall M, Lanphear B, Chevrier J et al.: Fluoride exposure and hypothyroidism in a Canadian pregnancy cohort. Science of the Total Environment 2023; 869: 161149. PubMed.
- Iamandii I, De Pasquale L, Giannone ME et al.: Does fluoride exposure affect thyroid function? A systematic review and dose-response meta-analysis. Environmental Research 2024; 242: 117759. PubMed.
- Ferreira MKM, Nascimento PC, Bittencourt LO et al.: Is there any association between fluoride exposure and thyroid function modulation? A systematic review. PLoS One 2024; 19(4): e0301911. PubMed.
- SCENIHR (vetenskaplig kommitté inom EU-kommissionen): Opinion on the safety of dental amalgam and alternative dental restoration materials for patients and users. 2015. health.ec.europa.eu.
- Thakur R, Rana S, Baltoo R: Exploring fluoride’s role in diabetes development: a review. Journal of Trace Elements in Medicine and Biology 2025; 89: 127635. PubMed.
- Zeng X, Wong HM, Zhou Q et al.: Impact of fluoride varnish and oral health education on caries increment and dental plaque microbiota among children with early mixed dentition: a three-armed RCT. Microbiology Spectrum 2025; 13(9): e0090225. PubMed.
- Yasin M, Zohoori FV, Kumah EA et al.: Effect of fluoride on gut microbiota: a systematic review. Nutrition Reviews 2025; 83(7): e1853–e1880. PubMed.
- U.S. Federal Panel on Community Water Fluoridation: U.S. Public Health Service recommendation for fluoride concentration in drinking water for the prevention of dental caries. Public Health Reports 2015; 130(4): 318–331. PubMed.
- U.S. EPA: EPA will expeditiously review new science on fluoride in drinking water. Pressmeddelande, april 2025. epa.gov.
- U.S. EPA: Fluoride in Drinking Water, med meddelanden från 22 januari 2026 (Preliminary Assessment Plan) och 3 augusti 2026 (protokoll för toxicitetsbedömning, EPA-822-D-26-001). epa.gov.
- U.S. District Court, N.D. Cal. (domare Chen): Food & Water Watch, Inc. et al. v. U.S. EPA, No. 3:17-cv-02162-EMC, Findings of Fact and Conclusions of Law från 24 september 2024. govinfo.gov.
- U.S. Court of Appeals, 9th Circuit: Food & Water Watch v. EPA, No. 25-384, Memorandum (inte avsett för publicering) från 21 maj 2026. ca9.uscourts.gov (PDF).
- State of Utah: H.B. 81 „Fluoride Amendments“, 2025 General Session (§ 19-4-111), i kraft sedan 7 maj 2025. le.utah.gov (PDF).
- State of Florida: CS/CS/CS SB 700 (2025), avsnitt 31 och 32 (§ 403.852(19), § 403.859(8) Florida Statutes). flsenate.gov.
- U.S. FDA: FDA acts to protect children from unapproved fluoride drug products. 31 oktober 2025. fda.gov.
- U.S. FDA: FDA begins action to remove ingestible fluoride prescription drug products for children from the market. 13 maj 2025. fda.gov.
- BfR: Risiko Vergiftungsunfälle bei Kindern. Konsumentinformation, 2017. bfr.bund.de (PDF).
- Informationszentrale gegen Vergiftungen Bonn: Ratgeber für Vergiftungsunfälle. 6:e upplagan, december 2009. gizbonn.de (PDF).


